[1]
Dette er den grønlandske oversættelse af Hans Jacobis artikel 'UsukutaK1, som blev bragt i tids-
skriftets nr. 3 1973.
Usukutaq
agdlagartå titartagartailo niuvertumit Hans Jacobimit
nugterissoK: Jakob Janussen
Kangale kigsautigissartagara piviussii-
ngortisavdlugo 1965-ime periarfigssar-
sigama Thulip encålo tikeråsavdlugit
iluagtitseKalunga inuk erKumikajåidssoK
taimatutdlo encumitsigissumik, tassa
Usukutamik, atilik takuvara. taimanikut
K'ånåme utorKait igdlunguåne ukiut
inuvfigssane kingugdlit atorpai påsissåka
maligdlugit nuånårdlune inunerminilo
erKumitsume atugarititaussunut nama-
gigtardlune. Usukutarme tusilardlu-
nilo oKajuitsuvoK pingasunigdlo ukio-
Karnerminitdle taimåisimavdlune. ukiut
ingerdlaneråne KaKutigortumik avatangi-
ssiminut påsitisinaujartorsimavoK, pi-
ngårtumik inungnut takukulassaminut.
tamåna pissarpoK ussersornertigut, su-
ngiussisimangitsunut påsigssåungikalua-
nik nipiliornertigut mingnerungitsumig-
dlo kinarsutdlaricingnerujugssuarmigut.
soruname nauk oKaloKatigigsmåungika-
luardluta uvdlune ingmivtmut najorfiv-
tine angnertungikaluamik atåssuteKarfi-
gåra, angutivdlo inugtut KanoK issutsi-
minik uvavnik suninera angeKingmat
inunermine atugarisimassainik erKumi-
kajaKissunik påsiniainiarsimavunga av-
dlatutdle puigorneKainarKunagit.
taimanikut UsukutaK  K'ånåme utor-
Kaunerssatut   nautsorssuneKarpox   66-it
r/**&
UsukutaK. 1963-ime titartagan.
migssåinik ukiuligtut; ukiuisale Kavser-
piaussusmik, soruname åma uvdlumik inu-
ngorfianik, påsiniaivfigssaKangilaK tassa
taimanikut inungortut agdlagtorneKar-
neK ajormata. angutip — tagpavane pi-
ssusiussut erKarsautigalugit — taima utor-
Kautigilersimanera erKumigingitsugag-
ssåungilaK, pingårtumik matuma kingorna
oKalugtuarineKartut encarsautigigåine.
avanerssuarmiut avdlanit avdlåussuti-
gåt — sordlo Kalåtdlit-nunåta kitåne
mérartorpagssuarnut assersukåine —
åiparmgnermingne ardlaKangitsufnarnik
325
[2]
Kitornartårtarnertik. pissutsine imåinåu-
ngeKissune erKumigissagssåungitsumik
meråfKat toKorartartut ikigtuinaussarsi-
mångeKaut tåssame åma piniarniardlune
angalanerup nalåne arnat ernissarnerat
takornartaussarsimångeKingmåtaoK; ta-
matumungalo ilångutdlugo: Kasutigor-
dlufnartusimångilaK — 1909-me ajoicer-
suissoKalerneK tikitdlugo — kångnerssua-
Kartitdlugo avdlatutdlumt inutingniarne-
rat ajornakusorsigångat - sordlo mérå-
raK sule nålungiautitdlugo arnå toKugå-
ngat — mérårKanik toKutsissarneK; åmå-
taordle arnå piniussissugssaerukångat
taimailiortOKartarsimavoK tåssame uvig-
dlarnerit sule amårtut nuliartåriumane-
KarpatdlårneK ajorsimangmata.
pfssutsit taimåitut erKarsautigigåine
tupingnångilaK silarssup avangnåmior-
tarpiaine åipant inunerat toKulertortug-
ssåungitsumik ernertårnermik kingune-
KangitsoK ajutornerujugssuartut issigine-
Kartarsimangmat imalunit una sule ajor-
nerussoK pigångat: åipant Kitornarta-
ngitdlumarångata. taimanikut åipant
utorKålinigssartik isumangnaikånersinau-
ssarpåt pilersuissigssamingnik ernertårå-
ngamik, tåssa ilaKutarit itortatoKata
sumorujugssuaK piniariartarnerit imåi-
nåungeKissut sapilerångagit, gigteKarne-
rup avdlanigdlumt sångeKuteKarnenjp
inuniarnerup angnertoKissumik ilunger-
suanajfdssumigdlo piumassaKartup nagsa-
tainik pissuteKardlune itussoic inuniar-
nermut imåinåungeKissumut sapiutilerå-
ngat.
pissutsine imåinåungltdlumartune —
77 åma 78 gradit migssaisa atortitåine —
avanerssuarmiut inusinaunerånut pissu-
taussut ilagåt ukiup ingerdlanera malig-
dlugo piniagagssamingnik malerssuiuar-
nerat. tagpavane kinguårit ardlagdlit
najugaKavigfigissåinik igdloKarneK aula-
jangersimavdluinartunigdlumt piniarfe-
KarneK — Kalåtdlit-nunåne avdlane nalu-
neKångitsut — soruname ilisimaneKangit-
dlat. puissingniarnerup saniatigut aorrit
upernåkut neKigssaKartitsivdluartartut
najugangnåve avanerssuarmiut ornigta-
riaKartarpait, kingusingnerussukutdlo Ki-
lalugarfiuvdluarnerussartut orningneKar-
tarput. ukiukut K'imugseriarssuarmut
nånungniartarput, kisalo agpårarpag-
ssuit agparpagssuitdlo upernåkut inger-
dlaorfé ukiumut toricortagssanik piuma-
neKartaKissunik pissariaKartunigdlo pig-
ssarsiviussartut orningneKartarput; tåssa
angalajuåinardlune inuneK.
piniartoK AgpalerssuaK tåussumalo
nulia AloKisaK 1800-t nålerneråne Kap
Yorkip kujatånitume najuganarput;
paneKarput 1891-ip migssåne inussumik
Naujardlermik atilingmik, åmåtaoK Iva-
lumik taigorneKartumik. Kularnångitsu-
mik 1899-ime ilaKutarit nuånårutigeKi-
ssånik AloKissaK ernertårpoK Kujagissåu-
ssutitut Usukutamik atserneKartumik.
ateK erKumitsoK tåuna pingasunik nav-
suiauteKartmeKarpoK; naluneKångfner-
pårdlo åmalo ilimanångfnerpaK sujug-
dliuvoK; navsuiaut tåuna maligdlugo
Kataeidssumik ungårKartoK nukagpiarau-
SSOK påsineKarmat angutå ima pivdluåu-
mertigisimavoK mérKap usua igssuilo
nuiniariarmata nukagpiancap angutau-
nerminut ilisarnautå nalunångeKissoK
mianerssordlune tigusimavdlugo OKar-
dlunilo: „usuaraK, kutå." navsuiaut
tåuna nuåneraluaKalune taineKarérsutut
ugperivdluinagagssåungilaK tåssa nukag-
piaraK inungornermine Masaunamik
(masagtuåinartumik) atserneicarsimaso-
326
[3]
rinarmat. navsuiautit åipåt maligdlugo
ateK UsukutaK pilersimavoK nukagpiar-
Kat pi'nguarnerånit tassame OKauseK kutå
nukagpiarKat angutit Kavdlunåt sordlo
Moltke, Mylius-Erichsen åma Knud
Rasmussenikut atugånik issuainiarne-
rånit. OKauseK tauna angutåta ilisimasi-
magunångilå Kulånilo taineKartumut
tungatitdlugo atorsimanaviarunarnago.
soKiitiginarpordle atit agdlagtorsimav-
fiåne kingorna atulersume nukagpiaraK
Masaunamik atCKartineKarmat. ateK
UsukutaK ilagit agdlagtugautaimtisav-
dlugo nalerKtitingitsutut issigineKarsima-
gunarpoK.
kisalo navsuiautit pingajuat Kularnå-
ngitsumigdlo erKordlumartoK tåssa
OKauseK kutåmut atåssuteKangitsoK ki-
siånile „kutaK" oKautsimit „åtataK"-mit
nagguvilik, taimailivdlutalo angutåta
nuånåjatdlagdlune nivdliumernera ima-
tut navsuiarneKarsmaussoK: „åtatå nivi-
ngassoK takusiuk" tikerKigparput.
utorKalignigssamik nukagpiancakut
taussumuna isumangnaerneranik ilaKuta-
rit neriutåt aserordlumarpoK 1902-p
migssåne nuagdlungneK såkortoKissoK
atugaulermat, nuagdlungneK Mylius-
Erichsenip agdlagtugai maligdlugit eski-
mut 36 toKunerånik kinguneKartoK. Usu-
kutaK taimanikut pingasunik ukioKarsi-
massugssaK tunigdlagtipoK; nåparujug-
ssuarpOK Karatsamigut aserutorneranik
kingunipiloKartumik. taimailivdlune Ka-
rasåne tusåssainik aKugtissut aserorne-
Karput ajoKissumik kinguneKartumik,
tassa nukagpiarKap tusilartungoriartor-
neranik oKajuitsungoriartorneranigdlo.
nipiliornine nangminérdlune påsisinåu-
ngisane — tåssa tusilartuvdlune oKajuit-
suvdlunilo agdliartorame — pissutigalugit
piniagagssat arajutsisårdlugit Kanigdlag-
torsmausimångilai; Karatsamilo ilågut
nukigdlårsimanine pissutigalugo avatimi-
gut nukigdlåncangmat — nauk ajorpatdlå-
ngi'kaluamik — taima iloKiaunera pisso-
KatauvortaoK piniartungorsmausimå-
ngingmat taimalo angume utorKangoru-
nik pivdluakatårtitsissugssatut neriung-
neranik erKutitsismaujungnaerdlune. Ag-
palerssuaK nånungniardlune ajunårdlune
toKuvoK UsukutaK arfineK-mardlungnik
ukioKalinartoK Kularnångitsumigdlo ajor-
ssardlune utoricalinigssaraluane pingit-
sordlugo.
nuagdluvdle ercartugkap Usukutap
tåssångåinartumik         OKalugsinaujung-
naerneranut pissunera nunarKataisa
ugperiumangisåinarsimavåt. akerdlianik
QKalugtuartoKartarpoK nukagpiarKap ali-
ortugkamik nåpitsivdlune anilårujug-
ssuarnera pissussoK. uvdlut ilåne Usuku-
taK kisime angerdlarsimatitdlugo arnå
erKamingnitunut pulaortOK inup ersina-
Kissup igdlumut iserfigå. nukagpiaraK
tatamigpoK Kimåniardlunilo, takornar-
tavdle igdlup iluane malerssorpå; Usu-
kutardlo ima nivdliatigaoK ingminut
KoKerdlune naggatågutdlo ilisimajung-
naerdlune. arnåta angerdlardlune ise-
rame nukagpiaraK ilisimajungnaencassoK
tatamingnermitdlo oKajuersoK nanivå
inungmigdle erKumitsorsinane.
nukagpiarKap tusilarneranik navsuiau-
tit tauko mardluk akerdlerit navsuiarne-
Karsmauvdluarput, tassame Karatsåkut
aserutornerup taineKarérsup aliortugka-
mik amilårnartumik malersuissumik ta-
korrortisimasinauvå; taimanikut napau-
tåta sule ima akornusertigisimagunångilå
amigaraluartumik oKalugtuarsinaujung-
naersitdlugo.
327
[4]
angume toKorérneragut nukagpiaraK
ilaKutaringne tamane pilersuissimine na-
jugaKartarpoK, nukagpiarardlo piuminar-
tungmat, Kimassuvdlune, angneruniar-
tunane pisinaussånguaminigdlo ikiuniar-
tardlune isumagiumaneKartarpoK.
ukiut ilåne AloKisaK Usukutardlo
Knud Rasmussenip Thulemukaupai Pe-
ter Freuchenip nukagpiaraK isumagiu-
raangmago. taimanikut AloKisaK utorKat-
sissorujugssuvoK nukagpiaraK peroriar-
tortisimagamiuk, påsigamiugdle nukag-
piaraK ajoKuteKartoK pingasunigdlo
ukioKalerérmat toKunigsså ajorsimavå
taimanikut asaKigamiuk. nukagpiaraK
OKalungnermik ilmiartiniardlugo Peter
Freuchen pivingmik misiligtaivoK, oKaut-
sinigdlume atausiåkånik ilikartipå.
nukagpiarKap iloKiaunerata ilaKuta-
rit atugaKartitaoreKissut kisime enui-
ngilai. Katångutå arnaK NaujardleK
1929-me ukiume sila ukiugaluardlune
issaisaKissoK uvine K'ancutsiarssuaK ila-
galugo urniatsiåmik piniariarpox; katit-
dlutik umiatsiåme arfiniliuput tåukunu-
nga ilauvdlutik ernera sakialo arnaK,
amåtaoK Kmgminik Kamutinigdlo nag-
sarput. asimioKarfingmit Agparssuarnit
Hakluyt KCKertånit Inglefieldip kanger-
dliumarnata angmarnamtumit autdlarsi-
måput. anorerssuartitdlugo umiatsiaK
umiusimanerartarpåt, inugtailo tamar-
mik Kingmitdlo ipisimåsaput, aitsåme
ukiup agfå KangiutOK thulemiut påsisi-
mavat tåmarsimassut. pisimassumut alia-
nartumut atatigatuåt tåssa Kingmit ereu-
mitsumik nivdliarpaluat Inglefieldip ka-
ngerdliumarnane taincKarérsup erKane
tusåniarneKartartoK umiusimanigssåta
nalerpiåne.
27-inik ukioKalerame UsukutaK K'å-
328
nåme ilaKutaringne åssigingitsune naju-
gaKartarsimavoK; kingusingnerussukut
asimioKarfingmut Ulugssanut Herbertip
KCKertånitumut nugpoK. tåssanititdlugule
1926-me ukiugå kipisuitsumik aperujug-
ssuartardlune piniartutdlo autdlarneK
ajulerdlutik kångnerssuaKalermat isu-
merpoK nunaKarfik Kimagkumavdlugo.
neKit pencumausiat Kangale nunguneKa-
rérsimåput, tamatumalo sujornagut uper-
nåkut agpårarniarneK ajutuvigsimang-
mat ilapigtutigssanik akungnagtornarsi-
sitdlugo nautsorssutigissaraluagkaming-
nik peKangitdlat. ilane neKinikperKumau-
sivingmik encaine nanisinaussainik nungu-
sautinarumasimångilai.
marsip nålernerane sila atoruminarsi-
mingmat seKinerdlo Kutdlangåtsiardltme
sumukarfigssaK unuame nalunarpatdlå-
rungnaermat Usukutap Ulugssane nå-
kingnigtine inuvdluarKuvai pisuinardlo
Thuleme niuvertoKarfik torårdlugo aut-
dlardlune, avKutigssaK 150 km-isut taki-
tigissoK uvfalo avKutigssame agfå tå-
ssaussoK sermmarssuaK „Politikens
bræ"-mik taineKartartoK. sujugdlermik
asimioKarfingmut ItivdlimukalorpOK ta-
ssångåmtdlo Itivdlerssup majuariå pissa-
rioKissoK atulerdlugo. nivtaitdlingåtsia-
KaoK aput aKitdlulerdlune, Usukutardlo
pitsordlorersoK angatdlavingmine ma-
nitsume sivingassumilo sermimilo manit-
sume KuasaKissumilo tutivfigssaileKiv-
dluinarpoK. amåtaoK nukigdlårdluinaler-
POK Kasunermit kångnermitdlo; naugdle
ingitdlune Kasuersernigssaminut usser-
nartorsiordlumaraluardlune nåkåinaru-
mångilaK; ingerdlarKigtariaKarpoK. nu-
kingme nungutai atordlugit sermime ima
initdlartigigunardlune sivingavatdlårung-
naersorigamiuk nisunilo tamaviårsima-
[5]
thiilimiut TLornutåt, Hans Jacobijt 1965-ime titargå.
nermit sajugtuinångormata aputitamut
tutivoK; taimale tåssångåinaK nåkåupoK.
KuåipoK nåkautilerninilo unigteriaraluar-
dlugo; inuaisale issip Keråtartitaisa sermip
mamlartai tigusinåungilait. sånerdlune si-
SUVOK sukagtikalugtuinardlunilo, ajutor-
neralo sordlo sule nåmaginago aput nå-
kautericigpoK, sermivdlo Kiipågut åmuina-
viknåkarpoK méteritdlo 15 nåkariartoré-
rame aitsåt unigdlune. tasamane sermip
Kupåta amilinerata unigtipå. tåssane au-
lariarsmaujungnaivigdlune, ikioriarfeKa-
rane timime oKimåissusianik taline så-
merdleK narngupå.
ånilårujugssuarnine Kangimigamiuk
tuvimine taliminilo ånernartoK patingu-
nåinartoK malugå; sianigissaerutmgilaK;
Kaumanerdlo Korsorpalorujugdlune xia-
sungunåinartumik KutseidssoK takusi-
nauvå. KanoK pinine neriutigssarsivfig-
ssåungeKissoK erKarsautigeriaraluarpå
ermnardlo påsilerdlugo sapåtit akune-
rine mardlugsungne sujugdlerne maKai-
ssineKarnaviarnane taimåitumigdlo ujar-
neKarnigssane nautsorssutigisinaunago
taimatutaordlo sermikut majuarnialor-
nermine tumiliane apinerata erninaK
erssigungnaersisagai. atugkanik nåma-
gingninarneK ingminutdlo inutikusung-
neK kiserngoruput. inumarumavdlune
piumåssuseK tåuna såkortoKissoK tamav-
taugunartoK kingornussarsiarisimassar-
put eskimfinile kinguårit ingerdlaneråne
såkortusarneKartuarsimassoK nåpitagka-
nik neriuteicarfigssåungitsutut issigine-
Karsmassugaluanik inuitdlo avdlat Kular-
329
[6]
nångitsumik toKuvfigssaraluinik anigui-
sitsissartoK. taima inorusungnerup — tu-
sardlugo ugpernångikaluaKalune — Usu-
kutaK uvdlune unuanilo Kulingiluane
umatipå. tagpavane silåinarme 30 sivner-
dlugit issigsimasagunarpoK; Kuparmile
taima issigtigisimagunångilaK; taimaika-
luartordle påsigssåungitdluinarpoK inup
timåta aup kaujalukårnera uvdlune unua-
nilo taima amerdlatigissune taimalo issig-
tigititdlugo ingerdlatinarsinausimang-
mago.
piniagagssardliorneK Usukutap Ulug-
ssanit autdlartariaKarneranut kujåmu-
kartariaKarneranutdlo pissussoK pissuti-
galugusaoK piniartoK ÅnciorssuaK it'iv-
dlermio autdlarsimavoK ilane kågtut
issagssarsiuniardlugit; Usukutardle åssi-
ginago tauna simugserpoK. ÅrKiorssuaK
kujåmut autdlarpoK neriugdlune tugtusi-
savdlune ukalinguarsfsavdlunilunit. pini-
amlarfigssaminukarnermine „Politikens
bræ" Usukutap atuarsimasså majorpå;
Usukutatutdle niikigdlårutigingilå tå-
ssame Kingmit kukisa ipigtut Kamutit
Kimugsersordlo maungåinaK sangutma-
versåkanermatigik. sermikut Kutdlangåt-
siardlutigdlo Kingmit uneriasårput nai-
massaKalerdlutigdlo pamiutik tikortit-
dluavigdlugit. tamatuma ÅrKiorssuaK
isumaKalersipå imaKa tugtumik naissi-
ssut, taimåitumigdlo Kingmit ingmimler-
pai naimassamik tungånut ingerdlassut.
Kingmit uneriasårput Kilulerdlutigdlo
apumilo angmaneK sermip suparssuanut
atassoK misigssorKigsålerdlugo. ÅrKior-
ssup tamåna tupigiumeKa alapernailer-
dlunilo angmaneK ornigdlugo; sumigdle
avdlanartumik takussaKangilaK tårner-
mit tasamane sut tamarmik atautsimut
atåinarmata. tauva aputimernit serm'i-
mernitdlo takanunga nåkartipai; sujug-
dlermigdle taimailioraluarnera sumtk
malugsartitsingilaK, åipagssånérdlunile
sermiminermik nåkartitsingmat tasamå-
ngåinarssuaK nipipalårssuaK tutsiupoK —
nivdlianeK taima ilisarnartigigame av-
dlausinåungilaK tusilardlunilo oKajuitsup
nipigisavå.
Åndorssup UsukutaK nalunaerfigå
alermik KaKiniaraluåsavdlugo. angala-
ssut taimaitumik nagsataKartuåinartar-
put piniarniartitdlune atorfigssaKartuåi-
nartarmat sordlulo Kingmit anuinut ilu-
arsagagssanut atorneKartardlune. alerup
isuata igdluane ÅrKiorssuaK orsiliorpoK
alerdlo ningitdlugo; ningituarpålo Usu-
kutaK OKarserdlugo taliminik aulatismau-
ssaminik tigugine, naugdlo kiggusimaga-
luardlune aleK timiminut atitinialerpå.
tauva Åndorssup mianerssuvigdlune
amualerpå UsukutaK sapingisånguaminik
ikiuniartoK Kupåkut amuarneKarnermine
sermip mamlartainut tutissardlune.
angutdle nukigdlårsimaKissoK KuåipoK
nakapilordlunilo aleK sukapilonermit År-
Kiorssuarmut sapangititdlugo; Kupavdlo
amileriarneranut sujornagut inigisima-
ssaminut UsukutaK pendgpoK, tamatu-
munale taline såmerdleK kiggutitingilå.
tugdlianérnerme taimailivdlune aleK Ka-
jangnåinerussumik aulajangersinauvå
åmåtaordlo Andorssup aleK avdla Kamu-
tit napariainut Kilermago Usukutardlo
Kinuvigalugo amuarneKarnermine nang-
minertaoK alip åipåtigutmajuarKiivdlugo
tamaviårnaraluaKissoK angut nukigdlår-
simaKissoK sermip Kanut anåuneKarpoK.
tuavinaK ÅrKiorssup Usukutap atissai
mingugsimassut tipigtutdlo sigtiterpai
Kuparmutdlo igitdlugit tauvalo UsukutaK
apumut iptaussariardlugo singup pumi-
330
[7]
nut tugtup aminit sanåmut ikititdlugo;
påsilerpålo SOK Kingmit ungasigkaluar-
dlugulumt KupaK Usukutap kiggusimav-
figisimasså narajordlugo ornigsmausi-
magåt; tipipalårssuaK atissainit major-
POK.
Ånciorssup niuvertoKarfik Thule kat-
sorna sågfigå Kingminilo pisinaunerinik
tamaviårtitdlugit. uningnane asimioKar-
fingmut Itivdlerssuarmut ingerdiaVOK;
tåssane Thulep jumua Kavdlunåt-nunåne
iliniarsimassoK Netta (kingorna tåssane
niuvertussumik Hans Nielsenimik uvinig-
toK) nåmagtoriatårpå. ukiut sisamat
Danmarkime iliniarérdlune Netta ukioK
tåunarpiaK Thulemut pisimassoK Åreiup
nulianut Arnånguamut erniniapilortumut
KaerKuneKarsimavoK. taimåitumik Usu-
kutaK ernumaginago tåssane Nettamut
isumagissagssångortipå. sianigissaKangi-
ngajagdlune igdlunguamut encuneicar-
POK; tåssunga errorsivigssuaK imermik,
sermimik apumigdlo ulivkårtoK erKune-
KarsimavoK. toKungajagsimassoK tåssu-
nga ikineKarpOK agssai isigailo Kerusi-
manermit KaKortuinait augseraiardlugit
aualo timånut ingerdia vdluandlernia-
sangmat. silagtumilerniariarame åniau-
terparujugssue migdlisiminiardlugit as-
perinanik seKugtigkanik — ånernartunut
nipaitdlisautitut pituanik — tunineKar-
POK; taimailiornerme sujunertarineKar-
toK anguneKanguatsiarpoK tåssame Usu-
kutax sujornagut taimåitunik atugaxarsi-
månginguatsiarmat.
nukinginaK ÅrKiorssuaK Thulemut
ingerdlarKigpoK Usukutap erKumitsumik
ånangnera OKalugtuariartordlugo ati-
ssagssainigdlo oKortunik pigssarsiniut-
dlugo. uningatsiariardlune uterpoK ta-
Kussanik atissagssanigdlo ikingitsunik
nagsardlune; taimame pissoKartitdlugo
kikutdlumt ikiuniartarmata Hans Niel-
senip Kardlit nånup ammit sanåt ikiu-
tigai.
UsukutaK ima nakussagtitsigigame ni-
piliordlune ussersordlunilo oKalugtuari-
sinångordlugo KanoK ilivdlune Kuparme
uvdlut unuatdlo taima amerdlatigissut
anigorsmausimanerine påsitipå tasa-
mamnerme angnerssåne silane pigi-
narsimasoralugo. KanoK pinine isumaliu-
tiginiartarsimavå neriugsimavdlunilo sa-
vine ukussartoK sumut iluaKutigismåusa-
gine, taimaingmatdlo kaussarfingminit
amuniaraluartarsimavå; tamånale isumå-
kiginarsimavå imaKa nåkarnermine sa-
vine katagsimagamiuk. kångnerssuane
atugagssaujungnailermat tingmissame
tugtup aminit sanåt atsipåvat tamuaniar-
simagaluarpå; merKOKaKingmatdle susi-
nausimångilå. tauva ilungersuaxalune ka-
mine talerpigdleK pérsimavå pininitdlo
inussutigssarsiarisinaussånguane mitdlu-
arnialorKarsimavdlugit; kingorna amertå
måtoKissoK mangialorsimavå; tåuna nu-
ngungmat tamaviångårdlune kamine så-
merdleK pérsimavå. niue uvinmauvdlutik
oKorsauteKarnatigdlo sermip Kiipåta
igånut agtumalerput inugtåta uvdlut
unuatdlo Kulingiluat ingerdlaneråne ig-
dlingnångeKissut nunguvigdlugit tamua-
lorai. nåmagtumik imigagssaKarniar-
dlune tingmissame tugtup aminit sanåt
kanernerat alugtortarsimavå serminger-
nitdlo nåkarnermine kangarsimassut ilå-
ngutarniardlugit.
Usukutap ånåussissua ÅndorssuaK
1930-me ajunårsimavoK nordlermut
Kriigerimut pisanganartugssarsiuinartu-
mut — inungmut nåmaginångitsumut —
ilisimassagssarsiornerane Kimugsersauv-
331
[8]
dlune. tåussuma åmåtaoK Ausiangne niu-
vertugssaK Aage Rose Bjare akuerssisi-
simavå Thulemit autdlartitdlune Elles-
merélandip avangnamut kimut sineriai-
nut ilisimassagssarsiornigssame ilaorKuv-
dlugo. angalanerdle iluamik åncigssune-
KarsimångilaK piukunarpiångitsunik pi-
sataKarsimavdlutik agdlåt. ermnanguaK
Arsdorssup påsisimavå angalaniarneK
KantiK KularnartoicartigissoK, tamånalo
pissutigalugo ilisimassagssarsiornigssap
iluagtitumik nåmagsineKarnigsså Kulariv-
dluinaraluardlugo oKautsiminik uniortit-
siniarsimångilaK ilausimavdlunilo; ilåu-
savdlune Kriiger neriorssorersimaga-
miuk misigisimasimavoK angumik tåussu-
minga ingminertitsmarusungnerigaluane
malinarsmaunago.
angutit pingasut tamarmik Kingmitik
Kamutitigdlo ilångutdlugit tåmavigdlutik
tåmarput, canadamiutdlo politivinit ujar-
neKaraluarput; tåuko påsigssåungitsumik
pisimassoK iternga tikitdlugo påsiniara-
luarsimavåt eskimunik ilisimassagssar-
sioftunik nåpitsisimasinaussunik aper-
ssui&ardlutik; malugsautausmaussutuar-
dle nanineKartoK tåssa nalunaerut inug-
sungme aprflip uvdluisa 22-åne 1930-me
Cap Colgatep ersåne Ellesmerelandip
avarignarpasigsuanitume agdlagsima-
SSOK; tåunale påsissutigssarsivfiungilaK,
taimågdlåt nalunaersimåput atautsimik
KamuteKardludk 17-inigdlo KingmeKar-
dlutlk Axel Heibergslandip avangnamut
isuata tungånut ingerdlasimavdlutik. tai-
maitumik pasinarpoK siko sarfap sålisitå
avKUtigalugo nåkåusimassut taimalo
angatit Kmgmitdlo tamarmik ipisimav-
dlutik. oKartoKarniartarpordle piniagag-
ssatigut ajutordluinaramik Kriigerip
ilane nerisimagai; tamanale ugperinia-
gagssaugunångilaK, taimaisimagaluar-
påme Kingmit Kamutitdlo ilakumerne
navssårineKarsimåsagunaraluarmata.
taineKarérsutut akornuteKaraluardlune
UsukutaK inutmiarnermine ajornartor-
siuteKangångilaK tåssame kikut tamar-
mik angut inunermine atugaisa ingmi-
nut inutigssarsiorsisinaujungnaersimassåt
ikiornialugtarsimangmåssuk. nåparsima-
vingme ikiunialugtarsimavoK tassanime
siikutdlunit iluaKutaulårsinaussarame tai-
malo nerissagssarsissardlunilo sinigfig-
ssarsissarame.
UsukutaK inunerme måne inufnait to-
Kussutigmgitsugagssaringisåinik atugaKa-
rérsimagaluardlune erKigsivdlune avdla-
tutdle toKiingilaK. uvdlut ilåne nanine-
KarpoK utoricait igdluåne sinigfingmine
ikuatdlagussauvdlune toKusimassoK; ini-
mine kisimitdlune imaita kiingip Frede-
rip Kulingiluåta inuviane ingmikut av-
gutisiane inuvdluatårutigivdluarumaner-
mit pujortåune pissarnerminit angner-
mik imersimassane kimiardlugo siniler-
sorsimavoK; ajunårnerme pivoK marsip
uvdluisa arKarngåne 1967-ime.
taimailivdlune inuneK sivisoK misigi-
ssaKarfioKissordlo nåvoK; ugpernarsai-
VOK atugagssat ilåine inup ingminut inu-
tmiarsinaunera tupingnainartussoK sut-
dlo pmgitsortugssåungitsutut issigissat
akimordlumardlugit pisinaussartoK; si-
larssuavtinile avanerssuarmiunit maigtu-
nerussoKarunångilaK.
332[9]