[1]
Kalåtdlit aulisartue Atlantikuvdlo
avangnåne suleqatigingneq
aperssorneqartoq: Niels Carlo Heilmann
aperssuissoq: Aqigssiaq Møller
aussaq Savalingmiune atautsimérssuaqa-
tausimavutlt taimalo Savalingmiormiut
aiilisarn'ikut suleqatigingniarnerane piu-
massait sujunertaitdlo nalunagit. uvane
atuagagssiame „Grønland"-ime Paturs-
sonlp qanoq suleqatigtsinaunigssamut
suji'inersiitå oqaloqatigtssutigissarput
oqauseqarfigilarsinauvhik?
tåssa aussaq Savalingmiunikavta, At-
lantikup Avangnåne nunatdlit ataut-
simérssuarneråne, aulisartut peqatigig- •
fisa sujuligtaissue, politikerit kisalo
biologit atautsiméqatåuput. tåussuma
tnngavigå kinguneralugulo aulisagkat
igdlersorneqarnigssåta tungåtigut sule-
qatigmgnerulernigssap kigsautigineqar-
nera isumaqarpungalo aussaq atautsi-
merssuarneq taimatut tungavigssarqig-
sorujugssussoq ssujunigssame sut sule-
qatigfgfigineqalernigssåta autdlartisarne-
qarnerane åmalo kigsautiginarsivoq sor-
nguname tamavta isumatigigtuåinarsi-
nausångigkaluaruvta åssiglngitsunut tii-
ngatitdlugo aulisagkat imalumt aulisaga-
qartuåinarnigsså anguniardlugo åma av-
dlatigut suleqatigigfiusinaussumik piler-
sitsinigssarput.
isumaq låuna åma politikerit isuma-
qatiglnartipiuk ?
s6j tåssa taima isumaqavigpunga. ki-
siåne sornguname åma Kalåtdlit nunåne
aulisartut tungåiningånit sunut tamanut
anginarsinaunigssarput nautsorssutigi-
ngilarput. Kalåtdlit nunåta inuinut
inuniarnikut, aningaussarsiormkut ang-
nertunerpåmik suniuteqarnigsså pingår-
tmerpauvarput. kisiåne sorngunguname
suleqatigigfiusmaussut qimarratiginarni-
angilagut.
sujttnersutit ildine taineqarsimavoq
aulisagkat erniorfisa pårivdluarnigssait,
imap mingiigtinginigsså kisalo kigdleqar-
fiup avasigdlinigsså.
tamåko isumaqatigivdluinarpåka, åma
Savalingmiune oqalugiarnivne tamåna
ersserqigsardlumarpara. tåssa kalåtdlit
aulisartuisa tungånmgåmt pingårtitdlui-
narigput aulisarnerup åmalo aulisagkat
aulisarfitdlo igdlersorsorneqåsagpata tå-
ssausassoq aulisagkat igdlersorneqarnig-
.ssåinut såkugssat pingårnerpåt ilagisagåt
aulisarnermut kigdleqarfiup avasitdline-
qarnigsså, tauvalo åma sujunigssame
aulisagaqartuåinarnigsså kinguligssavti-
nut pingåruteqaqingmat aulisagkat erni-
orfisa ilaisa matugatdlarneqartarnigssait
sujunigssame isumaqatiginiutaussartug-
ssat ilagisagait. sornguna aulisartut uva-
130
[2]
gut isumaqångilagut kigdleqångitsumik
pissarisinaussat tamardluinaisa aulisar-
neqartarnigssait, tåssame sujunigssaq er-
qarsautigisagaine isuma tåuna tunuarsi-
mårtilårtariaqartåsaoq.
åmataoq taisimavå pinhttit dssigingit-
sut, kilisantit, qagssutit nigartaisa angi-
ssusigsait kisalo pinhttit dssigingitsut qa-
noq itiinigssait?
tåssane ersserqigdluinartumik taigor-
neqartut sornguname piniutit pingårtu-
mik qalut putorqortussusigssaisa aula-
jangiutaussarnerat aulisagkat mingneru-
ssut igdlersorneqarnigssåinut pingårtoru-
jugssuvoq. kisiåne åma igdluatungåtigut
uparuarneqångitsortariaqångilaq kilisau-
tit atorneqarnerånut tungatitdlugo qanoq
angnertutigissumigdlunit putortussusait
agdligaluaråine aulisagarpagssuit uner-
artuartarput. tåssa isumangnaitdlisaivig-
dlune iliortoqarsinåungilaq tamånalo
åma uvavtinit uparuarneqångitsungisi-
mångilaq.
Patnrssonip ta'måtaoq autdlartisar-
niarnigssaq ajornakusortugssdusassoq.
ivdlit tamdna qanoq isumaqarfiginerpat.
aulisartussuse ilivse mdna tikitdlugo
qanoq misigisimassaqarpise. aulisartut
savalingmiormiut avdlatdlume sineriav-
t'me aulisartartut erqarsauligalugit?
tåssa månåkut kalåtdlit aulisartuisa
tungåningånit ersserqigdluinartumik piu-
massarineqalerpoq kigdleqarfiup tungå-
tigut kalåtdlit tamatigordluinaq sagdliu-
titaulernigssait tåssame måssåkut imåi-
kame savalingmiormiut måne 3 sømile
tikitdlugo nunap kigdlerpiarpiåne auli-
sarsinautitåuput tamailivdlunilo kalåtdlit
aulisartuisa tungåimngåmt måssåkut nå-
magigtaitdliutaujartuinarpoq, aperiua-
lei-punga tarnåna uvavtinut akornusersu-
taiginah'nginersoq. tåssalo måssåkut
imåikame 3 sømilip kigdlinguane aulisar-
tuarput pingårtumik råjarniutinik kili-
sagtuarput uvfalo nangmingneq kigdle-
qarfingme iluåne tamaningajak kilisag-
dlutik aulisarqussingitsut. taimailivdlune
åma uvagut tamåna igdluatungilersusa-
guvtigo — savalingmiormiut tungåinut
ajortitsiniarnertut pinago-kisiåne Kalåt-
dlit nunåta aulisagai igdlersorneqåsag-
pata savalingmiormiut aulisarfigissarta-
gåta avasitdlilerneqarnigsså pingårtoru-
jugssuvoq. unalo åma ersserqigdluinar-
tumik erqaijumavara: ilisimatut tungånit
påsissaorikatagsimassoq, tåssa imavtine
aulisagkat peroriartortarnerat imamit
kissartuningånit arrinérarssussoq. tå-
ssalo aulisagårqat imavtine peroriartor-
tut nungorarneqåinåsagput. aulisagaoråi-
nåungitsunume navianartorujugssusaoq.
sordlo sårugdlit taimåisimassut. tåuna
mianerssutigivdluarqigsårtariaqåsaoq.
tamatumanfsaoq suleqatigmgniarnikut
ajornaqutausinaussut ilagisagunarpåt
savalingmiormiut, islandimiut kisalo nor-
gemiut piniutimikut kisalo qautusimassa-
mikut — aulisarneq erqarsautigalugo —
uvaguvtinit sujuarsimanerungmata. sule-
qatigingneq ersserqigsumik aulajanger-
saivigineqarsimångigpat imaileriatårsi-
nauvoq aulisardluarnerussut piumartu-
nerussutdlo aulisagkat nungugkiartuågi-
nalisagait. tamåna tungivtinit tagpigfigi-
ssorujugssuvarput. pingårtumik sårug-
dlit akugtoriartuårnerat ilårdlugo erm-
naminérarssuaq nunat avdlamiut tåuko
åma taerigkavta aulisariutitik avdlångor-
titerpait rajarniutingortitdlugit, agdlåt
aulisariuterujugssuit 1500 t tikitdlugo
angissusigdlit norgemiut råjarniutingor-
titerpait, taimailivdlutik uvaguvtinit su-
131
[3]
kanipilerujugssuarmik avdlangortiteri-
put. uvagutaoq sornguname avdlångor-
titerivugut kisiåne taukunångåmt aking-
mivfigssaqarnerujugssugavta kigåinérar-
ssuarmik. tamåna åssigingitsorpagssuar-
nik tungaveqarpoq. imaqa åma uparuar-
neqarsinaugaluarpoq uvagut aulisartut
åma tamatumane pissoqataussugut, er-
qaimaniartigule qanga uvagut autdlar-
tisimånersugut aulisaraivingmik inutig-
ssarsrateqardluta.
suleqatigingnigssame sujunersutitut
taincqarsimassut ilagåtaoq aulisarnikut
ilmiartitsineq atuartitauneq avdlatdlo
åma neqerorutigineqarsindiisassut. tama-
ttinga tungatitdlugo åma tdingitsorusu-
ngllara aussaq påsissama ilagingmdssuk
sordlo Utniartitsissungorniat avdlamig-
dliinit atorfiningniat aulisartorqårtarnig-
ssdlnlk minamlliinit inuit akorndne suler-
qårdlutik ilinialertarnigssait piumassa-
rineqartarsimangmat. tamåna ivdlit qa-
noq isumaqarfiginerpat?
sornguname autdlarqåumutdle sordlo
oqartunga aulisarnikut iliniartitaunikut-
dlo aulisarnermut suleqatigigsinaunig-
ssaq iluatingnartorujugssuvoq, atortorig-
sårutkdlo påsiartornigssåinut tungatit-
dlugo aulisartut atausiakåt imalumme
kalåtdlit aulisartue avdlamiutdlume auli-
sartue ingmingnut pårdlakåusinaunig-
ssait kalåtdlit aulisartuinut pingårutileru-
jugssusaoq. tåssame taimailiorniartoqå-
sagpat aningaussatigut årqigss^ssivdluar-
simagåine ajornartoqarnaviångilaq. inu-
tigssarsiutit qagfagsarneqarsmaunerånut
taimailiordlune ikioqatigisinaugåine ilua-
qutaussugssåusaoq, tauvalo ama tauna
taissat atuartitsinermut tungatitdlugo
pingårutilerujugssuartut uvanga tauna
isumaqarfigåra. iliniartitsinermut tunga-
titdlugo Savalingmiunisut årqigssusisso-
qarslmagaluarpat qularnångitsumik inu-
tigssarsiutip tungåtigut sujuarsainerme,
åmalo uvdlumikut aulisartungorniartar-
tut amerdlavatdlånginerat erqarsautgi-
gåine pingåruteqartorujugssusaoq. qu-
larnångitsumik iliniartitsissut åma imar-
siornerup tungåtigut misiligtagaqarér-
simassut åmalo atorfingnik åssigingitsu-
nik påsissaqarérsimassut ih'niartitaming-
nut påsingnigtitsisinaussorujugssusaga-
mik, taimailivdlune nunamut qagdloriar-
tumarneq påsititsivdluarnikut imaqa av-
dlångortineqarsinåusagaluarpoq, suju-
nlgssamitaoq, uvanga isumaqarpunga
tauna pingåruteqartorujugssusassoq.
taineqarportaoq avdmut dssigingmik
periauseqarnigssaq?
tauna åma ilalernarpoq, tåssame Is-
lande kiserdliorame ajalutitaungajavig-
poq, imaqa amerdlaneruguvta sordlo
atarqineqarnerusassugut. tamatumane
suleqatauniarumavugut sapmgisamik ta-
mat uvagut nangmineq periarfigssaqar-
nivtinik migdlisitsissusångitsut sapi'ngisa-
mik suleqatauvfigerusugpavut. åma sule-
qatauvfigerusugparput aulisagkat Atlan-
tikup avangnåne kigdlilersorneqartarnig-
ssånut tungatitdlugo suleqatigmgneq må-
ssakut autdlartisarneqalerérsoq. tåssame
pissagssanik kigdlilersuineq sujunigssame
pingårtorujugssuvoq imarput aulisaga-
qartuainåsagpat inuniutigssanik. kisiåne
una unigfigmgitsorneq ajorpara: sapi-
ngisamik nunaveqartut kigdlilersuinerme
angnertunerpåmik periarfigssaqartitau-
nigssait. uvavtmut tauna pingårtupilo-
rujugssuvoq.
Jens Poulsenip agdlautigissaminingua-
mine taisimavå pissariaqalersimassoq ka-
låtdlit nangmmérdlutik kigsautitik ma-
132
[4]
lingniarnerussariaqalisagait. ivdlit ta-
måna qanoq isumaqarfiginerpat?
landsrådimut ilaussortångoramale
åmalo KNAPP-imut sujuligtaissungora-
male landsrådimut suliagssissarnivtme
månamutdlo sulissarnivtine oqatdlisigi-
ssat nangmineq uvagut nunavtinut tunga-
ssuteqartut issigalugit angnertorujug-
ssuarmik qulangersimaneqartarnerput
malungnarpoq, taimailivdlunilume åma
uvagut soqutigissavut piårnerussumik
årqivigineqarsinaugaluartut kinguarsar-
neqarujugssuartarput landsrådip pisinau-
titaunerata angnikissusia pissutigalugo.
sujunigssame sapingisamik kalåtdlit nå-
lagkersuinermik sulialigtait angnertuner-
påmik aulajangissalertariaqarput nunav-
tinut tungassuteqartunik. tamåna neriu-
tiginartoq hjemmestyreudvalgime suli-
niutigineqalerpoq. åmalo nålagkersuini-
kut folketingime piumarineqartugssåu-
savdlune angnertunerussumik landsrådip
pissugssautitaulernigsså. tamåna piviu-
ssungortineqarsinåungigpat tåssunåkut
påslnåsavarput nangminerssornerulernig-
ssamik oqalugtarneq piviussusimasangit-
soq, tåssa tamatumunåkut naqisimane-
qåinåsagavta.
ukiut mana tdssa mardlnngulerput
EF-mnt taislneqatdlarmat. taiman'ikut
nunarptit någgårpoq. måna tamatumu-
nåkut någgarusungnerat sule taima sd-
kortutiginerdlune. qanoq tamåna inahi-
gissarpiuk?
isumaqarpunga avdlångorsimångitsoq.
taimanikut uvagut tungivtiningånit tåssa,
aulisartut tungåiningåmt, någgårniarnig-
ssaq sulissutigisimavarput pissutigerpiar-
dlugo kigdleqarfiup tungåtigut avasigdli-
sitsiniarnermut påsigavtigo EF-mut ila-
ngiikuvta ajornartorsiornarnipilorujug-
Egcdesminde.
Foto: Ib Tøpfer (1969).
ssusassoq. sujunertaussorme åma nalu-
nginavtigo åmalo påsiartuinardlugo må-
namut issertutaumissårtaraluartoq EF-p
anguniagå ilaussortat tamarmik kigdle-
qarfeqångitsumik akunermingne aulisar-
sinautitaunigssait. tåssa uvagut tamåna
årdlerqutiginerpaussarput. måssåkutdlo
malungnarpoq kigdleqarfingmik avasig-
dlilmiarnerput EF-p iluanititdluta oqi-
nerulersimångitdluinartoq.
ungasingitsi'tngudkut KNAPP agdlag-
feqalerslma'voq. tdussuma suniukiartor-
nera qanoq Ipa?
133
[5]
tåssa avdlatutdle nunavtfne pissartu-
tut ajoraluartumik oqartariaqarpunga
autdlartisarneq arritsuinausimassoq åssi-
gmgitsut pissutauvdlutik kisiåne tåssa
uvagut sujuligtaissut påsivarput aulisar-
tut kituvfiata sujunigssame akulerutaler-
nigssånut suniuteqartugssaussoq. agdlag-
feqarfigput ajungitsumik ingerdlaneqar-
dlune ineriartortmeqarune tamanut atå-
ssuteqarnera angnértunerujartusaoq. tai-
mailivdlunilo åma avatånit pissartut ma-
lingnauvfiginigssait sujulerssuissunernut-
dlo aputarnigssait agdlagfeqarfivta ma-
lerssuineratigut — avatåne aulisarnerup
ineriartortitaunerata malinauviginigsså-
nut — oqilisautaussupilorujugssusaoq. su-
junigssame tåuna neriugdluautigårput.
tåssa autdlartinera arrikaluartoq måssa-
kut ajungitsumik ineriartortineqalerpoq.
taimailivdlunilo aulisartut kåtuvfiata su-
lissarnigssånut oqilisautaussorujugssu-
savdlune.
sima pingårnerpautitdlugo agdlagfiup
mana sitUarå?
tåssa angnertunerussumik kåtuvfiup
sineriangme tamarme peqatigigfit ataut-
simut katerssorniåsavai kisalo ilaussor-
tåungitsorpagssuit atåssuteqarfiginiåsav-
dlugit. Nanortalingmit Upernavik tikit-
dlugo kitåne ilaussortaqarpugut. Tunume
peqatigigfik atauseq aussaq pilersmeqar-
poq. neriutigåralo taimatut ilaussortavut
amerdlisaruvtigit kåtuvfik nukigtoriar-
tuårtisavdlugo suniuteqarneralo agdliar-
tuårtisavdlugo. påsissutigssat, aulisag-
kat, angatdlatit åmalo piniutit akinut tii-
ngåssuteqartut atautsimlnerme akit aula-
jangersarneqarnigssåine torqåmav'igssat
månåkut katerssorpavnt igdluatungiliv-
tinut isumaqatigtngniarnivtine atugag-
ssavnt. tåssanime åma påsfsavdlugo pi-
ngåqaoq aulisagkat aké, piniutit åmalo
angatdlatit akinut nalerqiutdlugit qanoq
equngåssuteqartiginersut.
åma landsrådimut tlaussortaiiinttit.
nngasingitsiikiit siunersåmik aulisartii-
mit, piniartunitt åmahtme landsrådimut
iluaqutausinaussiimik sarqumiiissaqarsi-
mavittit. tdusstimauna sunarpiaq shiner-
t ar i gå?
ukiarme landsrådime atautsiminivtine
siunersutitut sarqumiupara inutigssarsiu-
tinut Kalåtdlit nunåne direktorateqaler-
nigssaq landsrådip atånitumik. tåssane
isumagivara peqatigigfit inutigssar-
siornermut agtumåssuteqartut sordlo
KNAPP kisalo landsråde avåmut tuni-
ssagsiorneq erqarsautigalugo piorsainiar-
nermingne pitsångorsaivigineqarsinaune-
rat. åmåtaoq taimatut sarqumiussinerma
tunulequtarå landsrådip atautsimmerup
nalåne sut inutigssarsiutausinaussut åma-
lo tunigssagssiausinaussut tunissagssiau-
lerumårtutdlo kisalo tunissagssiat ilaisa
avdlångortinigssåinut tungatitdlugo ilua-
qutigivdluartåsagaluarmago. KNAPP-
inåungitsumut åmalo landsrådmåungit-
sumut åmale kalåtdlinut tamanut iluaqu-
taulersugssåusaoq, kisalo ilimanarpoq
akigssarsiakinerussut tamatumunåkut
ikiorserniarnigssåinut periarfigssaqar-
dluarnerulisassoq. isumaqarpungame ag-
dlagfeqarfik taimåitoq landsrådip ami-
gautigivdluinarå.
uvdloq mdna tikitdlugo inusngtiit aitli-
sarnermik qimatsiartornerdnut sorngn-
name aulisagkat aké pissungitsornavi-
dngitdlat?
taimåisinauvoq åmalume ukiutitdlugo
aulisartunut akigssarsiorfilungnera pi-
ssutausmauvoq. tåssame ukiune kingug-
dlerne sårugdlit isumavdlutaunerat mig-
134
[6]
dliartuinarmat inusugtut ilaisa atassui-
narmik akigssarsiorfiusmaussunut nug-
tilernerat malungnarsiartuinarpoq. pui-
goqinatigule sunalumt iliniarniaråine aut-
dlarqåumutdle narqa tikitdlugo iliniar-
tariaqarmat. aulisarneq åma taimåipoq.
ilame kalåliararpagssuit ukiut pingasut
sisamat tikitdlugit Danmarkimltartut
avdlardlumarmik iliniartarunaramik
aulisarnermut tungassuteqartut tunug-
dliutarunardlugit. isumaqarpunga Dan-
markimut atuariartortitaussartut amer-
dlavatdlålersut, taimailivdlutigdlo imå-
tigut inutigssarsiorneq soqutigiungnae-
rérdlugo nunavtfnut utertartut. ilmia-
gagssat nunavtinut tungåssuteqartut ili-
niartarunångilait. åma tåuna piniartuneq
erqarsautigalugo ersserqigdluinarqigsår-
simavoq.
måna kilisatttinit 7-ni t aulisarneq
ingerdldneqarportaoq. tdnko qanoq
ingerdldpat?
autdlarqåumut kalåtdlit nikagineqara-
luarput avatåliarneq sungiusimånging-
måssuk kisiånile isumaga maligdlugo
nautsorssutausimassut qångerujugssuar-
dlugit uvdlumfkut malingnauvdluarput.
autdlarqåumut savalingmiormiunik inug-
taqarnerugaluaramik måna amerdlaner-
ssait, tåssa 70-75 % migss., kalåliuput
åmalo aqugtortaqarput qalorssuarnutdlo
pårssissortaqardlutik. isumaqarpunga so-
qutigineqarnerat måna taimåitoq inger-
dlåinåsagpat ukiut qavsikåtait qångiug-
pata kalåtdlinik atausinåungitsunik nå-
lagaqalerumårtut. tamåna takussutig-
ssauvoq inusugtut inutigssarsiumut nutå-
liartalingmut iluamik malingnausinaussut
neqerorut nalerqutugpat sujunigssaqar-
dlunilo. tamåname erqarsautivtmit siika-
nerussumik malungniusimavoq.
åmdtaoq hjemmestyreudvalgimitt ilau-
ssortanvntit.
sujugdlermik oqautigigatdlardlara
Lars Emilimut sivmssugssaunera ator-
dlugo måna ilangusimagama tåuna fol-
ketingimut qinigaoriarmat. uvanga isu-
maqarpunga udvalge pissusigssamisor-
toq. landsrådip aulajangisinauleriartor-
nigsså pingåruteqardluinartutut issigi-
gavko Kalåtdlit nunånut tungassut tama-
visalumt tåussuma aulajangertaleraluar-
pagit pitsaunerpåusagaluarpoq. tamå-
name inuinarnutaoq qinersissartunut na-
kussagsautåusagaluarpoq. månåkut pi-
ssusiussoq, tåssa ministeriåkut sut tamar-
mik suliarineqartamerat, mardloriåumik
sulinerussarpoq kinguarsautåunangajau-
ssardlunilume.
tåssunga tungatitdlugo taingitsorusu-
ngilara atorfit pingåruteqartut kalåtdli-
nik inugtalersorneqarnigssait, tåssa ka-
låtdlit nangmineq sulissunerulernigssait.
isumaqarpungame savalingmiormiut ta-
måna nakussutigivdluinaråt atorfit pi-
ngåruteqartut tamardlufnangajaisa sava-
lingmiormiunik ilmiarsimassunik inug-
talersorsimagamfkit. tamåna isumagi-
ngigkuvtigo sujunigssame sule atornia-
lugtuartariaqåssaugut.
oqanseq kalålhissuseq oqatdlisaujua-
lersoq qanoq isumaqarfigåjuk. naggatå-
gut tamåna p'mdlugo oqauseqalårsi-
nairuit?
uvanga isumaqarpunga nangminersso-
riartulerneq oqatdlisaujualeriartortit-
dlugo åma kalåliussuneq sanerquatågi-
narneqarsinåungitsoq, taimatutaordlo
inuiagtut suneq åma sanerquneqarsmau-
ngilaq. avåmut sangminerulernigssamut
ersserqigsumigdlo periauseqalernigssa-
mut ilungersuteqartut pasineqartarput
135
[7]
kalåtdlit qavdlunåtdlo akornåne pissut-
sinik aserorterissusugalugit. uvanga tai-
matut isumaqångilanga åmalume qavdlu-
nånik akerartuissungilanga. kisiåniliuna
kalåtdlit nangminérnerulernigssåt pi-
ngåftitdlugo sangmigångavtigo tuping-
naquteqångitsumik qavdlunåt agtorne-
qartartut. uvdlumikume pissusiviussut
torqortmarsinåungilagut. åmalume ta-
mana qavdlunåt påsisinaussariaqarpåt,
påsissariaqardlugulume. nalungilara er-
qaimavdluardlugulo qavdlunåt sorssung-
nerssup nalåne tyskinit naqisimaneqara-
mik kivfåungissusertik utertmiardlugo
qanaq ilungersortigissut.
tamatumunga, tåssa kalåliussutsimut,
atatitdlugo erqåingitsorusungilara suju-
nersutigerérsimagavko nunavtine børne-
haveseminariaqalernigssaq åmalume
landsråde tugdlianik atautsimilerpat mi-
sigssugagssatut sarqumiuniarpara uvdlu-
mikut atuarfeqarfingme inatsisip avdla-
ngortineqarnigssånut tiingavigssaqarner-
sugut. tåssane Inatsime, erqarsautigivara
paragraf 14 ingm. 2, 3, åma 4, agdlag-
simavoq kalåtdlisut atuartitsineq 3. klas-
semut kinguartineqarsinaussoq. inatsit
imatut avdlångortitariaqarsorigavko:
qavdlunåtut atuartitsineq 3. klassemut
kinguartineqarsinauvoq kalåtdlisutdle
atuartitsineq pingitsorane merqat atua-
lerqårnerånitdle ingerdlåneqartåsaoq.
136[8]