[1] Dette er den grønlandske oversættelse af Sven Thomsens artikel „Grønlandske brugsers første 10 år", som blev bragt i tidsskriftets nr. 7, 1974. Da artiklen må have særlig interesse for vore grøn- landske læsere, har redaktionen valgt at bringe hele artiklen oversat, hvilket vil medføre, at der ikke bringes en grønlandsk artikel i næste nummer af tidsskriftet. Kalåtdlit-nunåne brugsit ukiune sujugdllt Kulit agdlagtoK: Sven Thomsen nugterissoK: Carl Christian Olsen 1974-ime Kalåtdlit-nunåne brugsfor- eningit sujugdlit mardluk niuvertarfing- mingnik angmaerKarnerånit ukiut Kuli- ngorput. ukiune Kuline ingerdlassune brugsfor- eningit avdlat tatdlimat niuvertarfigtår- simåput, sulilo avdlat tatdlimat niuver- tarfigtåratik. 1964-ime autdlartitsericårnerme pi- sångatigineKardlunilo soKutigineKarsi- maKaoK KanoK ingerdlaneKarumårner- SOK; niuvertarfingnik angmaencårtut tåuko mardluk åssiglngitsorujugssuarnik autdlarnersarsimangmata. sujngdlersåt. Nanortalingme ukiut ardlagdlit pia- rersauteKarKardlune KGH-p niuvertar- fiutånik tigusissoKarsimavoK. brugsfor- eningip KGH-p niuvertarfia atartorsi- mavå atortue ilångutdlugit sulissuilo ilångutdlugit. niorKutigssat niuvertar- fingmitdlutigdlo Kuerssuarnitut brug- senip akiligagssarsiaralugit pigssar- siarai, taimailivdlunilo autdlartiner- mine aningaussautilerujugssunane. ti- gorKamerneranitdle niuvertarfik nang- mineK tigorKaivdlune niuvertarfingor- tmeKarpoK ukiutdlo mardluk Kangi- ungmata nangmineK niuvertarfiutitå- minut nutdlune. sanatitsinerme aningau- ssagssat nangmineK aningaussautigissa- nit inutigssarsiuteKarnermilo ikiorsi- ssarfingmit pigssarsiarinenarput. ukiune sujugdlerne mardlungne isertitanit 1968- ime niuvertarfik igfiorfingmik taperne- KarpoK peKatigititdlugulo KGH-p ig- fiorfitorKane matuvdlugo. Nanortalingme brugsforeningimut sut tamarmik oiutsorsiorfiungitdlat aningau- ssatigut sulissutigutdlo ajornartorsiute- Kartarmat. ilåne nåvferårtumik akiler- suisitsinerme ajutorneKarpoK peKatigig- fingmut aningaussaijautaussumik. tunissat igdloKarfingme ingerdlatatut- dle avdlanisut åssigmgisitårsimåput. uki- ume nautsorssuivfingme sujugdlerme 2,5 mill kr.-t nalinginut tunissineicarpoK ukiutdlo Kulingåne 6 mill. kr.-ngajang- nut. ukiut ilåine dividende-me (avgor- nersiane) 4 % avguåuneKarsinausima- VOK ukiordlo atauseK l %-InaK, ukiume 256 [2] Sukkertoppen, sommeren 1964. Rejsegilde på Brugsen Manitsoq, første bygning. Manitsume aussame 1964. brugsen McmitsoE.-p niuvertarfiutdta sujugdliup atorKartivfigsiorneranc. pineKartume angussausimassut malig- dlugit. 1963-ime aprilime peKatigigfingmik pilersitsineKarmat 37-t ilaussortångor- put, 1964-ime angmainerme 85-t ilau- ssortauvdlutik 1974-imilo ilaussortat igdloKarfingme inoKutigit amerdlåssu- siatutdle 460-iuvdlutik. Nanortalingme ingerdlatsisimaneK imåinåungilaK, tå- ssame igdloKarfik åma nangminerssor- tunit piginilingnik niuvertarfeKarmat. Nanortalingme autdlartitsinigssamut piarérsarneK 1961-imile autdlarnerneKar- simavoK, taimane niuvertussoK Neer- gaard atautsimititaliamik pilersitsisi- mangmat. peKatigigfiup sujuligtaissor- Karå iliniartitsissoK Efraim Lyberth ukiune sujugdlerne Otto Korneliussen peKatigalugo sujulerssuissune aKutsissuv- dlua rsimavdlutik. Manitsume ukiune mardlugsungne suleKatigit peKatigigfingmik brugsfor- eningimik pilersitsiniarsimaput — piler- sitsivdlutigdlo aprilime 1963-ime brug- sen ManitsoK pilersineKarmat. peKatigigfik niuvertarfiutitårpoK nu- vimparime 1964-ime igdlumik angmgit- sunguamik FDB-p sanatisimassånik pe- Katigigfingmutdlo åtartortisimassånik. ukiut mardluk Kangiungmata peKatigig- fiup igdlo tåuna FDB-mit pisiarå nang- 257 [3] mingneK aningaussautimingnik inutig- ssarsititinutdlo tungassunik aningaussau- teKaffingmit atugkamingnik akilerdlugo. tåssa KGH-p niuvertarfiutånik tigu- singningnerungilaK. narKamtdle autdlar- tmcKarpoK KGH-p niuvertarfigssuanut niutarfingnutdlo avdlanut unangmigdler- dlune. ukiume sujugdlerme nioricutigssat l mill. kr.-nik naligdlit tunineicarput kingornalo tunissat nalinge amerdliar- tumardlutik månalo 9 mill. kr.-uvdlutik. tunissat amerdliartumartitdlugit inig- ssaileKisitsineKalermat niuvertarfigdlo angnikitsuinarmik agdlineicarsinaungmat KinuteKartoKarpoK niuvertarfiliorfigssa- mik angnerussumik. Mamtsumile igdlu- liortiternerme pilerssårutit pissutigalugit igdluliorfigssamik nåmagtumik angissu- silingmik akueritinigssaK ajornakusor- POK, aitsåtdle 1972-ime peKatigigfik nangmineK sanatitaminut angisumut niu- vertarfiutitåminut nugsinångorpoK. ukiune ingerdlasimassune arfineK pi- ngasune peKatigigfiup l mill. kr.-t mig- ssinge ilevKarsimavai sanatitamut nutå- mut 4 mill. kr.-ngajangnik akilingmut autdlarKausiutitut atugagssat. ilaussortat amerdlåssusiat autdlartit- serKarnerme 85-init 800 migssåinut — igdlosarfingme inoKutigit amerdlåssu- siata 90 %-ianut - angnertuseriarsima- VOK. Mamtsume arnat peKatigit brugsfor- eningip piarersarnerane autdlartmeKar- neranilo peKatauvdluarsimasaut, taimåi- tuardlutigdlume. Marie Heilmann Kri- stine Donadussen-ilo sujulerssuivdluar- simåput Marie Heilmann-ilo sule brugs- foreningime sujuligtaissuvoK. ManTtsume brugsenime tupigusutigi- neKaftarpoK KGH-p ukiune kingug- dlerne aningaussarpagssuit atordlugit niuvertarfine nutarterdlugitdlo nugtersi- mangmagit, taimalo KGH-p 1973-ime nuvimparime nutarterinermine inersi- mavdlune brugsforeningip niuvertarfig- tåminik atorKartitsineramt ukioK Kangiu- toK. åle nautsorssutigineKaraluartoK nå- lagauvfiup atuvfingme ilai soraerukiar- tuåsagai avdlat tigusismauleriartortit- dlugit. brugsforeningip piårtumik— 1970-ime nuvimparime — Kalåtdlit-nunånut mini- steresarfik sanatitsiniarnerminik nalu- naerfigisimavå aperKUteKarfigisimavdlu- gulo KGH-p niuvertarfé pivdlugit sut pilerssårutaunersut; peKatigititdlugo na- lunaerutigineKarpoK nålagauvfiup ani- ngaussat sipårsinaugai Mamtsume nior- Kutigssanik nalinginaussunik tuniniaiviu- ssunik niuvertarférukune. Nungme brugsen Nuk 1966-ime ukiup åipåta migssåne atautsimititalianit pia- rersarneKarerdlune pilersfneicarpoK, ait- såtdle 1969-ime niuvertarfiutitårdlune. brugsforeningip KGH-p niuvertarfik nerissagssaerniarfia åtartorpå sulisitsi- ssartumitdlo nangminerssortumit suer- ssuaK atordlugo. ukiumut åtartornerme 1974-ime KGH- mut akiligagssat 490.000 kr.-t migssili- usavait, taimaingmat peKatigigfingmut utertugssaKangångilaK. KGH-p sule niuvertarfiutine atortug- ssanik, atissagssanik isigkatigutdlo ati- ssagssanik niorKutigdlit peKutaerniarfi- nilo ingerdlatmarpai. brugsforeningip tunissaisa nalinge ukioK sujugdleK 11 mill. kr.-iiput måsså- kutdlo 14 mill. kr.-uvdlutik. pilersineKarnerane ilaussortat 125- 258 [4] Godthåb, februar 1969. Formanden for Brugsen Ndk, Jørgen Chemnitz taler ved receptionen i anledning af overtagelsen af KGSTs butik. Niingme fiprudrime 1969. brugsen Ntlk-p sujuligtaissua Jørgen Chemnitz KGH-p niuvertarfiutånik tigusi- nerme nagdliutorsiualårnerme oxalugiartoE. uput måssåkutdlo 1.350-inut Kagfariar- simavdlutik, tåssa igdloKarfingme ino- Kutigit 65 %-isa migssinge. niuvertarfik KGH-mit atorneKartoK autdlarKautånitdle mikivatdlårsimavoK, taimåitumigdlo pilerssårutigineKalersi- mavdlune nangminerissamik angineru- ssumigdlo niuvertarfiutitårniarnigssaK. igdloKarfingme pilerssårusiausimassut avdlångortineKarnerat igdloKarfingmilo xitiussugssamik pilerssåruteKarnerusima- galuaK pissutauvdlutik ukiorpåluit så- ngiungmata aitsåt igdluliorfigssamik pe- Katigigfik pigssarsisimavoK, månalo tikitdlugo ima ingerdlatsitigerérsimav- dlune 1974-ime nuvimparime niuvertar- figtågssaK atulersugssatut nautsorssuti- gineKardlune. niuvertarfingme KGH-mit atorneKar- simassume taimågdlåt nerissagssanik tu- niniainigssamut periarfigssaKarpoK, niu- vertarfigssuartågssamile nautsorssutigi- neKarpoK atortugssanik, atissagssanik, isigkatigut atissagssanik peKutinigdlo tuniniaissarnigssaK. nioncutigssanik tuniagagssanik aula- jangmiarnerme brugsforeningip tungå- ningånit pingårtuvoK KGH-p niuvertar- fisa igdloKarfingmitut sivnerisa Kanos pineKarumårnigssåt påsisimåsavdlugo. 259 [5] taimåitumik brugsforeningip p'iårtu- mik, tåssalo 1973-ime marsime, Kalåt- dlit-nunånut ministereKarfik sågfigingni- ssuteKarfigisimavå, agdlagkamik åssili- nerat KGH-mut nagsiutdlugo, niuvertar- rane niuvertarfigtåmik angmainiardlutik, pexatigititdlugo peKatigigfiup påsiniarsi- mavdlugo KGH-p niuvertarfisa igdlo- Karfingme sivnenitut KanoK pineKarnig- ssåt. brugsen Nuk ukiut åipåtavigdlugo utanæreraluardlune sule akissutisisimå- ngilaK. K'aKortume brugsen K'cmortoK 1967- ime autdlarnerneKarpoK. tåssane KGH-p niuvertarfianik tigusinialerneK aulaja- ngernialersfnago misigssorneKarsimavoK nangmineK niuvertarfiutigssamik piler- sitsismauneK. misigssuineK kinguneKar- POK fgdloKarfingme Kitiussugssatut piler- ssårlisiausimassume nangmineK niuver- tarfingmik junime 1970-ime angmaine- Karmat. brugsforeninge autdlartmermine uki- une mardlugsungne ajornartorsiuteKar- simavoK, nauk autdlartinerme ukioK sujugdleK 4 mill. kr.-t angungajagdlugit nalilingnik tunissigaluardlune. sanatitsineK ilimagissamit akisuneru- ngåtsiarpoK, niuvertarfiliap tungavig- ssiornerane ajornartorsiutit pissutauv- dlutik. akitsugkat taorsersornerine ernia- nut agdlissutaussut agdlisimåput sanatit- sinerup nalåne, GTO-p akuerssissuteKar- nigssa taimalo inutigssarsiuteKarnerme taorslgagssarsiniartarfingmit taorsigag- ssarsiagssanik tigusinigssaK kinguartor- mata. K'aKortume igdloKarfiup inuisa amer- dlåssusiat 1968-Ime nautsorssutiglneKar- simagaluartumit angnikfneruvoK, taima- nilo sanatitsinigssaK pilerssårusiorne- Karmat, åma igdlugssanik niuvertarfi- liorfiup erKane sanaortorneK kinguarti- neKarpoK. KGH-p niuvertarfitorKane nangmineK tigoraivdlune niuvertarfi- ngordlugo nutarterpå nutåmigdlo atissa- erniarfingmik niuvetarfigtårdlune. ta- måko tamarmik piput brugsforeningip angmångitsiarnerane, nauk KGH-p 1968-ime nalunaerutigisimagaluarå niu- vertarfingminik avdlångortitsinigssaK agdlilerinigssardlo pilerssårutigingikine. brugsforeninge ukiune sujugdlerne mardlungne ingerdlatsinermine amigar- toruteKarpoK iluagtitdlunilo atortit- siumassoKaratdlartitdlugo, sordlo inu- tigssarsiuteKarnermut tiingassutigut atorniarfingmit. ukiume pingajuane sj- samånilo såkortumik tunissai sivneKar- torutailo Kagfariarput, måssåkutdlo tu- nissat 8 mill. kr.-ngajangnik nale- Karput. ilaussortat måssåkut 750-iuput, igdlo- Karfingme inoKutigit amerdlassusiåtut amerdlatigingajagdlutik, nunaKarfingne savauteKarfingnilo ilarssortaussut tai- matut ilaussortanut ildgikutauvdluarput. 1972-ime upernåkut KGH pivdlugo isumaliutigssissutip sarKumernerata ki- ngornagut, taimane sujunersutigineKar- mat KGH-p igdloKarfingne niuvertarfé brugsforeninginit tigujartuårneKasassut, sujulerssuissut jånuårime 1973 ministe- riamut sågfigingnigput oKautigalugo brugsforeningip sujunersutigigå KGH-p niuvertarfik nerissagssaerniarfine ma- tiisagå taimailivdlune Kimatsiartuårnig- ssane autdlartitdlugo. KGH-p niuvertarfiata atortugssaer- niarfiup nerissagssaerniarfikumut nugti- 260 [6] nerme KuerssuagssaileidneK migdlisisf- naugaluarpå nålagauvfiuvdlo akigssai- jautigisinaussai migdlisineKasagaluar- dlutik. åma sule tåssa ukiut aipåt avigdlugo utarKeréraluardlune brugs f o reninge sule akissutisisimångilaK. Sisimiune brugsen Sisimmt autdlarner- neKarpoK 1967-ime oktoberime. autdlar- nerKamlnardlune ministeriamut såg- figingmssuteKarpoK apereutigalugo KGH-p nangminex tigoraivdlune niuver- tarfiata tiguneicarsinauneranik sutdlo piumassaunersut påsiniardlugit, taimåi- toKarpat. peKatigititdlugo påsisiniarneicarput iiangmineK niuvertarfiutitårsinaunermut periarfigssat. taimailiornerme isumagi- neKarpoK taimatut autdlartitsinerme pe- riarfigssat ingmingnut nalerKiuniar- dlugit. 1970-ime sule minister iamingåni t aki- ssuteKartoKangingmat niuvertarfigdlo peKutaerniarfik piorérsoK pisiarineKar- sinångormat 1970-ime avgustime nang- mineK niuvertarfiuteKardlutik autdlar- tiput. ukiume sujugdlerme nautsorssutigine- KarsimavoK 1,5 mill kr.-t migssåne nali- lingnik tunissaKarnigssaK, taimåitoK tu- nissat nalinge 3,6 mill. kr.-uput, sivne- Kartordluakutsordlutik. månåkut brugs- foreninge ukiumut 7 mill. kr.-t migssi- ngisa nalinginut tunissaxartarpoK. ilau- ssortat amerdlåssusiat 740-uvoK, igdlo- Karfingme inoKutigit 80 %-iata migsså. brugsforeningip niuvertarfik peKu- tailo pisiarisimavai Kalåtdlit-nunåne aningausserivit ilånit FDB-mitdlo ani- ngaussanik atordlune. kingornatigut niu- vertarfik agdlilerneKarsimavoK inutig- ssarsiuteKarnermut tungassunik atorniar- tarfingmit, aningausserivingmitdlo ator- dlune, nangminerdlo ilevKarsimassanik aningaussanik. brugsen Sisimiut-p tungånit påseru- sungneKartuaraluarpoK KGH-p niuver- tarfianik tigusisagåine sut piumassarine- Karnersut, nauk taimailiornigssaK sujug- dlermertutdle kajumigineKartigiungnae- réraluartOK imaKa. Ausiangne brugsen Ausiait autdlar- nerneKarpoK 1967-ime måjime. sujuler- ssuissut ministeria sågfigingnissutesarfi- gisimavåt KGH-p niuvertarfia nerissag- ssaerniarfik tigusagåine sut periarfig- ssaunersut. agdlagfigeKatigigtarérnikut ministeriap ortuparime 1968-ime nalu- naerutigå brugsforeningip KGH-p tigu- missainik tigusisinauneranik apersut unigtikatdlarneKarsimassoK pilersuiner- mik KGH-vdlo sujunigssånik årKigssu- ssinigssamik erssendngnerussumik er- Karsautaussut utarKimårneKaratdlåsang- mata. ministeriap nalunaerutigå årKig- ssiissinigssamik erKarsautigineKartut uta rKiumångikunikit Manitsumisutdle brugsforeningimik autdlartitsismaussut ministeriavdlo tungåningånit taimatut årKinigssamut ikiorneKarsmaussut. tamatuma kingorna brugsforeningip nangmineK niuvertarfiutigssaminik sana- titsinigssamut periarfiusinaussut misig- ssulerpai. igdluliorfiusinaussumik pig- ssarsiniarneK kinguartortitsivoK, åmalo aningaussanik nåmagtunik atorniagkanik pigssarsiniarneK ajornakusoruteKardlune KGH-p pilerssårutai tusarérsimatinagit. imaKa K'aKortume brugsforeningime ukiume sujugdlerme ajornartorsiutaussut 261 [7] Ausiait pivdlugit aulajanginiarnerme suniuteKarsimasinåuput. 1971-ime periarfigssarsineicarpoK niu- vertarfik nutaK nangminerssortumit sa- natmeKarsimassoK pisiarineKarsmångor- mat. aningaussat atugagssat nåmagtme- Karput, junimilo 1971-ime brugsen Au- siait nangmineK niuvertarfiutiminik ang- maivdlune. ukiume sujugdlerme 4 mill. kr.-t mig- ssåine nalilingnik tunissaKarnigssaK naut- sorssutigineKarsimavoK, taimåitoK 4,5 mill. kr.-t nalinginut tunissineKarpoK, månalo tunissat nalinge 7 mill. kr.-t nalinge Kångersimavdlugit. ilaussortat amerdlassusiat 750-iuvoK, igdloKarfing- me inoKiitigit amerdlåssusiata 90 %-iata migsså. tunissat amerdlasiartuinarneråne, tai- maLo akugtutigissumik Ausiangnut umi- arssuarnik pajugtoKartartitdlugo ma- lungnarsilertortorujugssuvoK brugsfor- eninge KuerssuakipatdlårtoK. taimåitu- mik måssåkut misigssorneKarput agdli- lerinigssamut periarfiusfnaussut nutå- migdlunit igdlutaliorsmaunigssaK. taima- tut agdlilerinigssaK encarsautigititdlugo pissariaKasaoK KGH-p sujunigssame ig- dloxarfingme niuvertarfigtigut KanoK pilerssåruteKartitaunera påsingnigfigi- sardlugo. taimåitumik brugs foreninge fipruå- rime 1974-ime ministériamut agdlaga- KarKigsimavoK tusarniaivdlune KGH-p iluane ukiune tugdlerne tatdlimane sut pilerssårutaunersut, påsiniardlugulo nå- lagauvfiup niuvertarfiutiminik asonissi- artuårnine autdlartinialinginerå KGH-p nerissagssaerniarfia matuvdlugo brugs- foreninge angisumik niuvertarfigtåsag- pat. brugs foreninge tamatuminga nerior- ssorneKarsinaugaluarpat niuvertarfing- mik Kuerssuarmigdlo sanatitsinigssamut atugagssanik aningaussanik taorsigag- ssarsiniarneK ajornanginerusagaluarpOK. KGH-p Kuerssuit tigusissugssarsismau- galuarpai niuvertarfingnigdlo asorussi- artuårnine autdlartfsmaugaluardlugo. ministeriap ukiutdle tatdlimat matuma sujornatigut brugsforeninge nalunaerfi- gerérmago KGH-p pilersuinerme ingmi- kortortåta sujunigsså pivdlugo åndgssu- ssinigssamik brugsen Ausiait-p tungånit neriutigineKaleraluarpoK erninårtumik akissutisinigssaK. Påmiune brugsen Påmiut autdlarner- neKarpoK ortuparime 1967. autdlarningfnerme atautsimititaliap suleKatigigsugssaliap KGH sågfiging- nissuteKarfigisimavå KGH-mit niuver- tarfik pilerssårusiarinexarsimassoK tigu- sinausoralugo apencuteKarfigalugo. tai- måingipat aperxutigineKarpoK KGH-p nangmineK tigoraivdlune niuvertarfiutå piorérsoK periarfigssaKarnersoK. aut- dlarnéritsiarnerme ministeriamingåmt akissutisineKarpoK nalunaerutigalugo apencut misigssorniardlugo uterfiger- KingneKarumårtordlo. aprilime 1969 ministeriamingåmt na- lunaerutigineKarpoK KGH-p niuvertar- filiorfiginiagaralua brugsforeningip ti- gusinaugå inersutigalugulo KGH-p sana- titsinigssånut atugagssångortitausimassu- galuit peKatigigfingmut nungneKainåsa- ssut inutigssarsiuteKarnermut tungassuti- gut taorsigagssarsiatut. KGH Påmiune ingerdlatsinaratdlåsaoK, avdlanguteKa- rane. autdlarKaumut brugsforeningip KGH- mut pilerssårusiausimassoK akisugalugo 262 [8] nalerKutingitsututdlo issigalugo någgå- raluarpå. brugsforeningip ersissutigiga- miuk KGH avdlånguteKarane ingerdlat- småsagpat akigssaijautit matusinåungit- soralugit. taimåitumik misigssorneKaler- put niuvertarfingmik mingnerussumik sanatitsinigssamut igdloKarfiup ilåne avdlame periarfiusmaussut, taimaitinar- tariaKardlugitaordle. ministeria isumaKatiginiarneKarKiler- poK KGH-mut nautsorssussausimassoK niuvertarfiliorfigssaK tiguniarniardlugo, igdluliortiternermilo udvalge KinuteKar- figineicardlune niuvertarfiliorfigssaK pi- niardlugo. KinuteKautaugaluaK någgår- neKarpOK tungavigineKardlune niuver- tarfiliorfigssaK tåuna KGH-mut ini- mingnerigausimangmat. peKatigigfiup periarfigssausmaussut avdlat sågkaluar- pai taimaitmartariaKardlugitdlo isuma- KatigingniarKingnerne ardlalingne nå- magsineKarmat peKatigigfiup niuvertar- filiorfigssaK pisagå inutigssarsiuteKar- nermutdlo tungassutigut taorsigagssarsi- niartarfingmit taorsigagssarsisinauner- mik akuerineKardlune. tauva brugsforeninge 1969-ime niu- vertarfiliortitsisinångorpoK naluvdlugo KGH-p niuvertarfe KanoK piniarneKar- nersut, taimåitumik pilerssårutaugaluar- tumit mingnerussumik niuvertarfigssa- HorneKarpoK. kisiåne brugsforeningip KGH-p nang- mineK tigoraivdlune niuvertarfiutånik tigusiniardlune KinuteKaune nutångorti- simavå, åtartorniardlugo, 1972-imilo måjime ministeriap nalunaerutigå pissu- sigssamisorsorigigtik brugsforeningip KGH-p nerissagssaerniarfia atartusag- pago peKatigigfiup nangmincK niuver- tarfiutåta atulernigssåta tungånut. isumaKatigingniarneKalerpOK, 1973- imilo fipruårime peKatigigfiup KGH-p niuvertarfiutå tiguvå. Bftsww™'-----"—~-----^^"- -'• + •*"* ..^^»it^f,^. f Brugsen Ausiait i Egedesminde. Ausiangne brugsen Ausiait. 263 [9] brugsforeningime ilaussortat aulaja- ngmiardlutik atautsimmeråne 1972-ime nuvimparime isumaKatigingissutigineKa- KaoK nangmineK igdlutigssap inernig- ssånut ukioK atauserdlumt amigartoK KGH-p niuvertarfiutånik tigusinerup sanoK pfssusigssamisortiginera. taissisitsinermile tigusinigssamut isu- maKataussut amerdlaneruput. tungavi- giniarneKartut pingårnerit ilagåt taimai- livdlune KGH-p niuvertarfiutå brugs- foreninge nangmineK igdlutiminut nug- terpat matutineKarsinaungmat. taimai- livdlune K'aKortume brugsforeningime misigineKarsimassoK pingitsorneKarpoK. 1973-ime avgustime brugsforeninge nangmineK niuvertarfiutiminut nugter- poK. KGH-p atortugssanik, atissagssa- nik, isigkatigut atissagssanik peKUtinig- dlo niorKuteKarnine niuvertarfingme nu- tartigkame ingerdlatmarpå. peKatigigfiup niuvertarfiutitårnermi- ne ukioK sujugdleK niorKutigssat 8 mill. kr.-nik naligdlit tunisimavai iluanårute- Kangåtsiardlunilo. ilaussortat amerdlåsssusiat måssåkut 550-iuvoK, igdloKarfingme inoKutigit amerdlasssusiata 90 %-iata migsså. måssåkut pe~K.atigigfit tdnko arfinem mafdluk brugsitut nangminerssortuput nangmingneK ingerdlatsissoKardlutik ingmingnutdlo aningaussalersordlutik. autdlartisimåput åssigmgitsorujugssuar- nik tungaveKardlutik, aningaussalersi- måput Kalåtdlit-nunåne pissutsit nalingi- naussut atordlugit inutigssarsiuteKarner- mut tungassunik taorsigagssarsiniartar- fingmit Kalåtdlit-nunånilo aningausseri- vingnit taorsigagssarsivdlutik. savsikå- tanguåinait FDB-mit aningaussanik atorsimåput, FDB-le ardlalingne Kular- naerKusissuinartut atortarsimavdlune, taorsigagssarsinerne åtartornernilo. pingasune, brugsforeningip KGH-p pissugssauvfé tigugångagit, igdloKar- fingme kommunalbestyrelse aperineKar- KartarsimavoK mersussissarsimavdlunilo. åtartornerit tamatigut aningaussanik akuerssissartunit udvalgimit akuerine- KarKårtariaKartarsimåput, taimåitumig- dlo påmåruneKartarsimavdlutik. peKa- tigigfit sujulerssuissue ukiukutårtumik ilaussortat aulajangissugssamik atautsi- mitarnerine Kinigaussartut inuiaKati- gingne ingmikortunit tamanit pissussar- put, atorfigdlitdle KinerneKarajungneru- ssut tåssaussardlutik ilmiartitsissut pala- sitdlo, sujulerssuissune atausiåkåginarne Kavdlunåt ilaussortat atausikårtut Kiner- nesartarput. sujulerssuissune tamane ilau- ssortångortmeKartarput igdloKarfingme kpmmunalbestyrelsimut ilaussortat, amerdlanernilo, imaKalumt tamane su- julerssuissunut ilaussortångorti'neKartar- dlutik ningiut arnat peKatigigfine ilau- ssortaussut. penatigigftt nhtvertarfeKangitstit. tåukua arfineK mardluk taengkavta brugsit saniatigut sule peKatigigfit tat- dlimat autdlarnerneKarsimåput. Narssame 1967-imile, taimane mini- steriamut sågfigingnissuteKarsimavdlu- tik KGH-p niuvertarfianik tigusisinau- nermut periarfigssanik påsiniaivdlutik, sule aulajanginermik peKatigigfingmut tutsiutoKarsimångilaK. 1972-ime K'eKertarssuarme brugsen K'eKertarssuan autdlarnerneKarpoK, tai- matutdlo åma sågfigingnissuteKarsima- vok. 264 [10] 1973-ime K'asigianguane brugsen K'asigidngnit autdlarnerneKarpoK, åma taimatut sågfigingnissuteKarsimavoK. 1974-ime Ilulissane brugsen Ihtlissat autdlarnerneKarpoK. tåssane peKatigig- fiup kigsautigå nangminerissaminik niu- vertarfingmik autdlarnigssamik periar- fiusinaussut misigssorniardlugit åmalo KGH-p niuvertarfiutåta tigunigssånut piumassarineKartut sunersut, naggatåru- taussumik aulajanginginerme. malung- narpoK igdloKarfingne pingasune utar- KimårKarniarneKartOK brugsen Aulisiait KanoK ingerdlanersoK påsiniardlugo nangmineK peKatigigfingmik autdlarni- sinane. nunaKarfingme Arsungme 1974-ime brugsforeningimik autdlarnissoKarsima- VOK, Kangåtsiamilo brugsforeningimik autdlarmnigssamik pilerssåruteKarpoK. mdssdkitt Kanos, pi s s ond sav a? brugsforeningit aperKuteicåumingnut akissutisinigssamingnik utandlorsimassut neriutigisimagaluarpåt KGH-p sujunig- ssånik isumaliutigssissut erssencingneru- ssumik nalunaerutigssijumårtoK. jånuå- rime 1972-ime grønlandsrådip inersussu- tigå ilåtigut isumaliutigssissutip sujuner- sutigisså, tassa KGH-p igdloKarfingne niuvertarfé kalåtdlit brugsforeningisa tigujartuåsagait. ukioK tamåna lands- rådip tamåna tapersersorpå sujiinersu- tigalugulo igdloKarfingne niuvertarfit pivdlugit udvalgiliortoKasassoK tiiniussi- artuårnigssaK piarérsarniardlugo. peKa- tigititdlugo inersutigineKarpoK ministeri- ame udvalgiliortoKasassoK tuniussiartu- årnigssamik maligtarissagssaliortugssa- mik tigusiniardlutigdlo KinuteKartunik isumagingnigtartugssamik. udvalge tauna — „Detailudvalget" — pilersineKarpoK jånuårime 1973 ilåtigut- dlo suliagssarilerdlugo uparuartusavdlu- git tuniussinerit sut kinguneriumårnerait, KGH-mut Kalåtdlit-nunånigdlo pilersui- nermut tamarmut. måssåkut Kalåtdlit- nunåne brugsit udvalgip suliaisa inernig- ssait utarKivait. ersserKigsartariasarpoK sule politiki- kut aulajangivigsumik aulajangissoKarsi- mångingmat KGH-p niuvertarfé tiini- uneKasanersut matuneKasanersutdlurut, nauk tuniussineK igdloKarfingne pinga- sune pisimagaluartoK. isumaliutigssissu- tip sujunersutit pingasuinait sarKumiusi- mavai landsrådip grønlandsrådivdlo inersutigissait, atilajangersumigdlo aula- jangersagaKangilaK. ajornartorsiutit uki- une arfineK mardlungajangne ajornar- torsiutigineKartut taigorneKartut, aper- KuteKautinut aulajangigagssanutdlo aki- ssutisinigssanutdlo tungassut imaKa mini- steriap atorfiligtainut sukåipatdlåmik suliaringnigtarnermut kinguarsaissarner- mutdlo målårutitut issikoKarsinaugaluar- put. taimatut issigissariaKangitdlat, tai- neKarnerånutdlo pissutauvoK takutiniar- dlugo ilåne KanoK ajornakusortarsima- tigissoK erssersiniardlugulo Kalåtdlit- nunåne brugsforeningit autdlartineKar- tartut pencigsårdlune sivisumigdlo pia- rérsardluarKardlune. brugsforeningit autdlartinermingne tamatunalo kingorna igdloKarfingne ta- mane kommunalbestyrelsinit påsineKar- dluardlutigdlo ikiorniarneKardluartarsi- måput amalo Kalåtdlit-nunåne pissorta- nit tamanit, inutigssarsiuteKarnermut tungassunik ikiorsissarfingmit Kalåtcllit- nunånilo aningausserivingnit, tåuko pi- lersineKarmata. 265 [11] isumalioKatigigsitat, atautsimititaliat- dlo 1946-p kingorna pilersineKartut ta- marmik pigingneKatigigdlune ingerdlat- seKatigigfit Kalåtdlit- nunåne atorsinau- ssutut taisimavait. sivisumik erssersigsumik påsisineKasa- nane tusarsissarnerit pivdlugit agssuar- dliuteKasagåine åssuardliutit tugtitaria- Kasåput ministerinut taortigfåutunut par- tmut assigingitsukutånut atassunut, poli- tikerinutdlo taortigiautdlutik Kinigau- ssartrunut, kalåtdlinut Kavdlunånutdlo Kalåtdlit-nunånut ministereKarfingme KGH-milo atorfilingnut erssencigsunik aulajangigkanik maligtarissaliussissarsi- mångingmata suliniarnermingne tunga- vigismaussåinik. amigautigineKartut tåssa politikikut aulajangigkat politikerinitdlo Kinigkanit aulajangigagssat. malungnarpoK Kalåtdlit-nunåne brugs- foreningit suliagssarssuit pingårtut kom- munlt nangminerssornerulernigssånut tu- ngassut, nangminerssornerulernigssap akilerårutigssatdlo akornåne puigugausi- massut. tamåko tamarmik ingerdlåneKarne- råne Kalåtdlit-nunåne brugsforeningit igdloicarfingne inuiaKatigingne pilersui- nermilo ilångorsimåput pingårtut. massåkut brugsforeningit arfinex mardluk tåuko autdlarterérsut atautsi- mut katitdlutik tunissarpait 70 mill. kr.- ngajangnik naligdlit — KGH-p igdloKar- fingne tåukunane tunissartagainit ang- nertanerussut. atautsimut kåtutdlutik inoKutigmgnik 5.300-nik ilaussortaKar- put, katitdlugit inoKutigit tamarmik 85 %-é. niuvertarfeicarput igdloKarfingne Kalåtdlit-nunåne inuit katitdlugit agfaisa najugaKarfine. kalåtdlit 120-t sulissorait, taukunanga 12 ilmiartuvdlutik. ukiup uma sujuliane 700.000 kr.-t migssait avgornersiatut (dividendetut) avguåupait, atautsimutdlo kåtutdlutik nangmingnex aningaussautitik 5 mill. kr. sivnerdlugit ilevKarsimavdlugit. ukiune Kuline brugsforeningit arfineK mardluk tåssa angusimassait, tauku- nanga mardluk ukiune Kuline atasitnav- dlutik, atauseK ukiune tatdlimane, mar- dluk ukiune sisamane, atauseK ukiune pingasune, atauserdlo ukiut åipåt avig- dlugo. taukunanga arfineK mardlungnit pi- ngasuinait KGH-p pissugssauvfé tigusi- mavait. erKarsautigeriaruk KGH-p brugsforeningitdlo atausiakåt sulinerisa isumaliutigivdluagkamik ikioKatigigsme- Karaluarunik angussat ajungigtigisima- sinåussuserigalue, tamånale imaKa uki- une tugdlerne Kuline pisinauvoK. nuna tamdkerdlugo katitvfiat. marsime 1972-ime Nungme Kalåtdlit- nunåne brugsforeningit sujuligtaissue ta- marmik atautsimiput brugsen Ausiait-p isumagssarsiå maligdlugo. sujunertarine- KarpoK ingminut påsisitseKatigmgnig- ssaK, KGH-p sujunigssånik isumaliutig- ssissut sarKumerKamersoK pivdlugo. sujuligtaissut isumaliutigssissut perér- simavåt oKauseKausiordlutigdlo isuma- liutigssissutip ilai brugsinut tungåssute- Kartut pivdlugit Kalåtdlit-nunåne brugs- foreningit isumait nalunaerdlugit. ataut- simmerme isumaKatigissutigineKarpoK atautsimordlune peKatigigfingmik aut- dlarnmiardlune peKatigigfitdlo atautsiå- kåt akuerssårérneratigut „Kalåtdlit- 266 [12] KGH's butik i Frcderikshåb, der i februar 1973 blev lejet af Brugsen Pamiut. Pdmiune KGH-p nmvertarfhttå fipruårime 1973 brugsen Påmiut-mit dtartorneKarton. nunåne PigingneKatigit Kåtuvfiat" aut- dlarnerneKarpoK. isumaKatiglssutigine- KarpoK kåtuvfik brugsforeninginåungit- sunutaoK angmassariaKartoK, taimaliv- dlune kalåtdlit pigingneKatigigfinut ta- manut sågfigssaussariaKardlune. PigingneKatigit Kåtuvfiat ministeria- mit udvalgimit pilersineKartume „Detail- udvalgime" mardlungnik sivnissoKaler- POK, tåssane åma landsråde, KGH-p ministeriavdlo saniatigut sivmssoKar- dlune. kåtuvfiup kursuseKartisimavai sujuler- ssuissunut ilaussortat igdloKarfingnit nu- naKarfingnitdlo aggersut pigingneKati- gigdlune autdlarniniardlutik piarérsaute- Kartunik ilaKartitdlugit. taineKartut saniatigut pilerssårutigine- KarpoK aviseKalernigssaK, misilingniar- neKarpordlo aningaussanik nåmagtunik pigssarsiniarnigssaK peKatigigfingnut ilaussortaussunut konsulenteKalernig- ssaK, tåuna åma pingårtumik nunaKar- fingne autdlarnersainiartunut ilitsersui- ssartusangmat. tmnajiarfingne. brugsforeningit KGH-p igdloKar- fingne niuvertarfinik tigusiartuårsinau- 267 [13] nigssåt OKatdlisigineKartitdlugo sarKU- miuneKarsimavoK brugsforeningip åma nunaicarfingnik igdloKarfingnit pilersor- tarialingnik pilersuineK tigussariaKara- luarå. åma sarKumiuneKarsimavoK nior- KUtigssat ake igdloKarfingne nunaKar- fingnilo åssigigtariaKartut nunaKarfit ilaisa pilersorneKarnerine akigssaijautit ilåne angnertunerussaraluarpatalumt. taimåituniik piumassarigåine igdloKar- fingme brugsforeningip ama nunaKar- fingne niuvertarfit tigusagai, taimailior- nerup nunaicarfingnik pilersuinerme ajornartorsiutit ihtarsisangilai, taimåg- dlåtdle KGH-mit brugsforeningimut nfigltndsavdhigit, taunalo nålagauvfiup anmgaussauteKarflanit amigartoruti- gismaussaminut matussissigssaKangilaK. Kalåtdlit-nunåne brugsforeningit na- lunaersimaput nunaKarfingne brugsfor- eninginik autdlartitsiniartOKalerpat ikiu- smauvdlutik, peKatigititdlugule naluna- ersimavdlutik taimaliortut peKatigigfig- tut nangminerssortussariaicartut nang- mingneK sujulerssuissoKardlutik aningau- ssatiguttilo nangmingneK ingerdlavdlutik. pissortat tungånit nunaKarfiup piler- suganneranut tapTssuteKartarpat akit igdloKarfingmistitdle itiniardlugit taima- tut tapissut nunaKarfiup pineKartup brugsforeningianut tuniuneKartariaKar- poK avdlanungitsoK. brugsforeningit måssåkut atarérsut neriorssuisimåput igdloxarfiup atautsip nunaKarfiuvdlo atautsip brugsforeningé suleKatigigsiniardlugit sujunersutigisi- mavdlugulo Nanortalingme Påmiunilu- mt taimatut misilineKasassoK avdlane imaKa atorneKarsinaussunik påsissaxar- niardlune. nunaKarfingne brugsforeninginik ingerdlatsineK 1974-ime marsip autdlar- Kautånit akikinerulersugssauvoK, taima- nernit usinik nagsiussineK igdloKarfing- nut nunaKarfingnutdlo assigilersug- ssaungmat, Danmarkimit nagsiiissane. sujornatigut igdloKarfingmit nuKarfing- mut ingerdlatitsineK ingmikut akilersing- neKartarpoK, sulile taimaitarpoK Kalåt- dlit-nunåne kommunip iluane igdloKar- fingmit nunaKarfingmut nagsiiissinia- råine. ajornarungnångilaK årKigssussisav- dlune imatut ajornarungnaersitdlugo tapissutaussartut ilait uvdlumikut KGH- mut nunaKarfingne niuvertarfiuteKarne- ranut tuniuneKartartut nunaKarfiup brugsforeningianut tuniutåsavdlugit. pissortat tungånit suliagssaK pingåru- teKartoK tåssausaoK nunaKarfit igdlo- Karfitdlo akornane angatdlassisitsineK si- kunik silamigdlo akornuteKartaraluar- dlune ingerdlåinarsfnaussoK atatmasav- dlugo. aperKutigineKartarpoK nunaKar- fingnik pilersuineK kia tigujumårnerå KGH-p niuvertarfine matugpago. akissutigssaK tåssåusagunarpoK nuna- Karfiup inuisa, soruname nunaKarfing- mingnut pilersuinermik ingerdlataKartoK peKatigalugo. kiname nunaKarfiup pineKartup pissa- riaKartitainik nalunginerunerpa nuna- Karfiup nangmineK inuiningånit. soruname nunaKarfingne brugsfor- eninginik autdlarnersainigssaK „Kulånit" aulajangigagssåungilaK, pingitsorane nu- naKarfiup inue suleKatigalugit imalumt isumaKatigerKardlugit pissariaKarpoK. åma kommunalbestyrelsit atausiåkåt akornane suleKatigingneKartariaKarpoK, imaKa tamatumuna pissortat tungånit tapissutausinaussunik avguåussinigssaK 268 [14] sujulerssorsinåusangmassuk, nunaKar- fingne nunaxarfiup igdloKarfiuvdlo ilu- åne akit åssigigtariaKarfme. Kularnångitsumik periusigssaKarunå- ngilax sunut tamanut nåmåututut taine- Karsinaussumik, ajornartorsiutitdle taku- juminarnerulersarput kommunimit kom- munimut issigigåine, åmalo nåmagsissu- tigssåt igdloKarfingne nunaKarfingnilu- nit pineKartumikångat. åma inugtaussunut påsiuminarneru- ssarpoK, sordlo K'aKortume nunaxar- fingnik pilersuineK iluarsisinaugåine pe- Katigititdlugulo imalumt kinguninguati- gut periauseK tåuna atordlugo Thulime Tunumilunit suliagssat suliarinialisav- dlugit. sujunigssame. brugsforeningit tåuko sule niuvertar- fiuteKalingitsut neriugput ermnaK tusar- sinaujumårdlutik KGH-p niuvertarfé KanoK piniarneKarnersut. KanoE sivisuti- gissumik utarKisanersut akiuminaitsuvoK, imaKalunime ilait KGH saniorsutinar- dlugo autdlartitsisåput, sordlume av- dlane taimaliortoKartartOK. inuit ilait isumaKartarput igdloKar- fingme atautsime brugsforeningeKardlu- nilo KGH niuvertarfeKarångat ajortoK, niuvertarfiutigdlit tåuko åssigingmik su- junertaKarmata tåssa inugtaussut sapi- ngisamik niorKutigssanik pitsaunerpånik sapingisamigdlo akikinerpånik pisiagssa- Kartikumavdlugit, ardlåinåtdlumtdlo pi- gingnigtumut sivneKartorutinik tuniussa- Kartugssaunane. KGH-vdle ingerdlatsinerea uvguna iluatingnauteKartincKartarpoK inuiaKati- git KGH-p ingerdlatsinera aKugsinaung- måssuk avdlångorartismauvdlugulo, nå- lagauvfiup KGH pigingmago ingerdlat- dlugulo. KGH inuiaKatigit piumassarig- påssuk amigartoruteKardlune ingerdlat- sisinauvoK imalumt tapissutitigut, sor- dlume taima tainexartartut, inuiaicati- gingne isertitanit avdlanit akiligagssanik. inuiaKatigit idnigaisa KGH axutdlu- gulo sujulerssorslnauneråt måne uvanga nautsorssusångilara. KGH-p ingerdlatsinera Kalåtdlit- nunånilo brugsforeningit ingerdlatsinerat åssigmgitsorujugssuput. KGH-me aula- jangigagssat pingårtut tamarmik pissor- taKarfingme Københavnimitume aula- jangerneKartarput, brugsforeningimile igdloKarfingne atausiåkånit sujulerssui- ssunit aulajangerneKartardlutik. soruname brugsforeningit KanoK itu- ssusiata igdloKarfiup najugarineKartup KanoK itussusia maligtarissugssauvå ig- dloKarfiuvdlo pineKartup ineriartorne- rata KanoK issusia. igdloKarfingme inug- taussut aningaussarsiornerat åpariarpat brugsforeninge aningaussatigut ajorna- kusortorsiuteKalisaoK. brugsforeninge åma aningaussarsiornerme piumassarine- Kartunut malingnigtariaKarpoK igdluti- nut, niorKutigssanut il. il. akigssaKaru- mavdlune, taorsigagssarsiat erniait Kag- fariarpata brugsforeningip sivneKarto- rutigssai migdlisåput, brugsforeningilo sivikitsuinarmik amigartoruteKaKatår- dlune matussariaKalersinauvoK. brugsforeninge nangminerissaminik aningaussanik sitdlimateKalersimassoK ingerdlanerdliornerme brugsforeningi- mit autdlarnencåmit aningaussanik pi- ssariaKartitaminik atortariaKartumit ani- guivdluarnerusinauvoK. aperKutaugunarpOK inuiaKatigit KanoK sivisutigissumik akuerijuåsaneråt inutig- 269 [15] l Bestyrelsen for Grønlandske Andelsforeningers Landsforening. Fra venstre Hans Jannssen, Godthåb, Marie Ileilmann, Sukkertoppen, og Peter ]. Mathiassen, Holsteinsborg, der er formand for bestyrelsen. Kalåtdlit Pigingnenatigit Kåtuvfiata (KÅPIKAT-ip) sujulerssuissue. såmerdlernit: Hans Janus sen, Nzik, -Marie Heilmann, Manitson, Peter J. Mathiassen-ilo, Sisimiut, sujuligtaissussoti. ssarsiuteKarnermut tungassunik taorsi- gagssarsiniartarfikut nålagauvfiup ani- ngaussat taorsigagssarsiatut tuniutåsa- gai, sordlo brugsforeninginut, peKatigi- titdlugo nålagauvfik tåunarpiaK KGH avKutigalugo ingerdlatsisagune taorsi- gagssarsisitaminut unangmigdlertumik. ungasingnerussurnut issigalune naut- sorssutigissariaKarpoK KGH-p igdlo- sarfingne kingusingnerussukutdlo nuna- Karflngne niuvertarfingnik ingerdlatsi- nine asorukiartuåsagå. ukiorpagssuitdle ingerdlajumårput KGH-p niuvertarfiata kingugdlerpåp matunigssåta tungånut, taimailissoKasagpat. sule Kalåtdlit- nu- nåta ilåne uvdlumikut nalungineKartunik peKarpoK inuiaKatigingnut suliagssaussu- mik inugtaussut ikiortariaKardlugit nior- Kutigssanik pajugtåsavdlugit pisiatik Ka- låtdlit-nunane avdlanit angnerussumik pisiatik akilerKunagit. brugsforeningit saniatigut åma nior- Ktitigssiorfingnik mingnerussunik piging- neKatigigdlune ingerdlåssaussunik aut- dlarmssoKarsimavoK, åma mardlugsung- ne ingnåtdlagissiorfingnik. tamatuma ukiune aggersune angneru- ssumik ingerdlatsineKalersugssaugunar- poK, pingårtumik nunaKarfingne. inutigssarsiuteKarnermut tungassunik udvalgime misiligutigalugo nunaKarfing- nut pigingneKatigingnutdlo konsulenti- mik pilersitsineKarsimavoK nunaKarfing- ne soKutigissaxartume ikiuissartugssa- mik. 1974-ime inatsissartut aulajangersi- mavåt inatsit, tåssuna nålagauvfik ime- Karfiliorniartunut ingnåtdlagissiorfiliar- niartunut, niorKutigssiorfiliorniartunut- dlo tapissuteKarsinångortitdlugo nuna- Karfingne. tåuna nunaKarfit sujunigssåne periarfigssanik nutårdluinarnik kingune- KarsinauvoK. 270 [16]