[1]
sarqumersitsinerup „naiivtine kalåtdlit erqurmtsuliait"-a
pilersmiagaunera
agdlagtoq: Ole Jørgensen og Jens Kromann
1972-ime ukiåkut atautsimititaliortoqar-
poq ukiune måkunane kalåtdlit erqumit-
suliaisa nalerqunerpåmik sarqumersine-
qarnigssånik sulissutigingnigtugssamik.
tamatumane sujunertarineqarpoq qav-
dlunåt skandinaviamiutdlo inuiaqati-
gfngne kalåtdline sumigmagaugajugtunik
takussagssinigssait.
sujornatigut aulajangersimassunik
imalingnik sarqumersitaqartarsimavoq,
s. åss. Nationalmuseumip sarqumersita-
gai inoqatigtngnermut tunganerussut
1969-imilunit Louisianame Århus Kunst-
museumimilo takutineqartut ukiut amer-
dlasut ingerdlaneråne erqumitsuliat,
tåssa sarqumersitsineq „Åliimit nalerput
tikitdlugo kalåtdlit erqumitsuliait". ki-
salo 1970-ime 72-imilo Fynime Skovby-
me Kunstgården-ime kalåtdlit naiivtine
erqumitsuliåinik takutitsissoqartarpoq.
qulequtame taineqartoq 1974-ime taku-
tmeqarpoq, sulissutigingnigtoqarpordlo
1976-ime sarqumersitsinigssamik.
1969-ime Louisianame sarqumersitat
agdlauserineqarfisa atuagkap sujulequ-
tåne ima agdlagsimassoqarpoq: ,,uv-
dlune ukiunilo aggersune kalåtdlit erqu-
mitsuliait takussarniartigik." — kalåtdlit
erqumitsuliornikut sarqumiusinaussåinik
takungnigkusungneq ingerdlangneqarqig-
tarsimavoq månalo tikitdlugo angnertu-
nerpåmik sarqumersitsinikut „naiivtine
kalåtdlit erqumitsuliait"-igut piviussu-
ngortineqardlune.
atautsimititaliat pingårtisimavåt naiiv-
tine kalåtdlit erqumitsuliait sapingisamik
tamåkerniardlugit ilångaivigalugit sar-
qumersinigssåt nauk ardlaligtigut apor-
figssaqardlunilo pivfigssarujugssuarmik
— sordlo atautsimitarnernut, angalaner-
nut agdlagarparujugssuarnutdlo atorne-
qartumik — atuissariaqarsimagaluardlu-
tik. nalerqututiparputaoq naiivtine kalåt-
dlit taigdliaisa sarqumersitsinermut ilau-
nigssåt; tamana ilåtigut pivoq atuagårå-
nguamik sarqumersitsinikut taigdlatdlo
angisungordlugit åssilivdlugit nivinga-
ssugssiarinerisigut; kisalo erqumitsulior-
tut sungiusimassamingnitdlutik åssinge
takussagssiarineqarput.
[2]
Marie L. Poulsen,
Sukkertoppen.
Fot.: Jens Kromann.
sulinerput autdlartisimainalersoq ig-
dloqarfingne nunaqarfingnilo angnerne
amerdlanerne atassuteqarfigssavtlnik
pigssarsiorpugut; taukuputdlo sarqumer-
sitsinerup piviussungortmiarnerane pi-
ngitsorneqarsinausimångitsut. atåssute-
qarfit suliagssaisa pingårnerssarisimavåt
kalåtdlit erqumitsuliornermik sangmi-
ssagdlit, sordlo qalipaissut, grafikilior-
tartut, qiperuissartut, sanalugtartut av-
dlatutdlo sarqumissartut, tamåkerdlutik
nalunaerssorneqarnigssåt. taima sulisi-
maneq sarqumersitagssanik katerssiner-
me angalanivtinilo iluaqutigisimaqårput.
angalalersinata atautsimititaliat avisit
tusardlissarfitdlo avdlat ilisimaterérpait
plakatigssamigdlo unangmisitsivdlutik.
Nuk autdlaivigalugo angalanigssavut
årqigssupavut. atautsimititaliat sujulig-
taissuat, Ole Jørgensen, Kitåta avang-
nå'tungåne Jens Kromannilo kujatå'tu-
ngåne angalåput; Tunule Avanerssuar-
dlo angatdlavigisavdlugit sapiuvfigisi-
mavavut. Aqigssiaq Møllerip Mamtsoq
Kangåmiutdlo isumagai.
angalanivtine   måko   sujunertaråvut:
1.   erqumitsuliortut inugtarsiniardlugit
erqumitsuliaitdlo nangmineq issiv-
tinik takuniardlugit.
2.   inuit, avatangissait sutdlo pit åssi-
liortorniardlugit.
3.  kalåtdlit     erqumitsuliortut    nalu-
naerssorniardlugit.
4.   sarqumersitsinigssamut atugagssat,
pisiagssat   autdlartitagssatdlo   isu-
maginiardlugit.
5.   erqumitsulianik angnertunerussunik
katerssugautigdlit        pulaordlugit
åssiliortuivfiginiardlugit    atorniar-
figiniardlugitdlo.
tapersersordluarneqarnivtigut ikior-
dluarneqarnivtigutdlo sarqumersitsineq
angnertoqissoq piviussungortiparput.
sarqumersitsineq iluarisimårneqaqa-
lune erqartorneqarpoq soqutigineqa-
qalunilo. qavdlunåt avisisa sarqumersit-
sinermik erqartuinerat katerssugauv-
dlune Nungme landsbibliotekimipoq.
[3]
atuagårqap taigdlat saniatigut 80-inik
qupernilingmik atuagkiortoqarpoq sar-
qumersitanik erqartuivfingmik, peqatau-
ssut arqinik, åssinginik erqumitsuliatdlo
sarqumersitat ilarpålugssuisa åssinginik
ilalingmik. taigdlat katalogilo angeqati-
gingordlugit atuagkiarineqarput. atuag-
kanik atorniartarfingne takuneqarsinåu-
put atuagaerniarfingnilo pisiarineqarsi-
nauvdlutik.
påsivarput inugtarsivdlugit tikitsissar-
nerput erqumitsuliortunut pingåruteqa-
ngåtsiaqissoq pingårtumik påsigånga-
miko niuverfiginiåinardlugit ornigtångi-
kivtinik.
kalåtdlit erqumitsuliortut avdlåkajå-
tut inigssisimassutut oqautigissariaqar-
put. erqumitsuliorneq saniatigujugajung-
neruvoq. ingmingmrinaq isumagissuga-
jugput. sunerneqarsmaunerat angnertu-
ngilaq. ikiorsissugssaqarajungitdlat. sar-
qumiussatik tamardluinangajaisa nunali-
sitanut avqusårtunutdlunit akikinåvig-
dlugit tunigajugpait tåssalo Danmarkime
atuagausivingmiungorajugdlutik. tuping-
nångitsumik erqumitsuliortut ilait unig-
torsimåput åssigiånigdlo „anersåqångit-
sunik" tåmajuitsugssaunerussunik — tåssa
sunik puiuikiutigssanik isumanik aulate-
rismåungitsunik - sanajualersimavdlutlk.
matumane angnertoq tikitsiarparput.
nuånårutigalugo påsissarnarpoq inui-
angne taima amerdlångitsigissune hund-
renik ardlalingnik inoqartoq ajungi-
vigsunik erqumitsuliortartunik; åmåtaor-
dle tikuångitsugagssåungilaq avdlångo-
rarnerujugssuit atuvfiåne navianarsinau-
ssoq kulturikut sarqumertarneq takumi-
nartoq persatarineqartordlo erqumit-
suliortarnermitoq aserordluinarneqarsi-
naungmat nungutivingneqarsinauvdlu-
nilo. silarssuarme avdlanisaoq ajornar-
torsiutauvoq. tarnånalo tikikavtigo afri-
kamio tusåmassaq oqausinik issuaivigi-
niarparput:
„kultorerpiaup pileriartorneragut
angnermik inuit kikussusertik påsiler-
sarpåt; kulturikut pileriartorneq akor-
nusersorneqarsinauvoq aningaussaqar-
niarnikut akunagtorfivtigut nålagker-
suissut pimik ilait erqumitsuliornerup —
tåssa assilialiortautsip, atuagkiortarne-
rup, nipilerssornerup issigingnågagssior-
neruvdlo — inerititaqarnigssånut inuit
ilarpagssuisa nunap sujuarsarneqarne-
ranut atåssuteqångitsutut issigiumasmau-
ssånut kåmagtulngigpata. iliniarnertut
ilmiarfigssue iluaqutausinaussorpiåina-
ngajangnik sangmissaqarajugput, tekni-
kerinik ilisimatunigdlo nunat sanaortor-
neqarneråne atorfigssaqartineqartunik
iliniartitsivdlutik sangmissagssanigdlo
erqumltsuliornertut ugperissagssaleriner-
tutdlo kussagtarigtigissunik sangming-
nisavdlutik atortugssaqaratigdlo inugtag-
ssaqartitsisanatik. nålagauvfigdle kultu-
rikut aulajaitsumik tungaveqångitsoq
qajangnartuvoq; naugdlo inuit anger-
dlarsimayfigssamingnik peqarnerming-
nut ugpernarsautigssaqaréraluardlutik
matuvdlo matuersautånik kaussarfing-
mioréraluardlutik angerdlarsimavfeqå-
ngitsujuåsåput." Kenneth D. Kaunda
atuagkame „En humanist i Afrika"-me
qiip. 60.
sarqumersitsinermik piviussungortitsi-
nivtigut neriutigivdluinagkavta ilagåt
kultorip ukiune måkunane Kalåtdlit-
nunåta avdlångoriartorfigssuine persa-
tarineqangårtup tapersersorneqartaria-
qarneranik pingårtitsinigssamik siaruar-
terinigssaq. atausiåkårpagssuit pissortat
8
[4]
— åma kalåtdlit pissortaisa — tungånit
qanoq'iliutausinaussut taigorneqarsinau-
galuarput, uvagutdle måne pissugssau-
ngilagut autdlarnersaisavdluta. tikuainå-
savarputdle inuit nangminerssorneruler-
niat kultorikut — erqumitsuliorneq piv-
dlugo - politikimik pissariaqartitsivdlui-
nartut. nuånåjatdlangnartunik malugi-
ssagssaqarpoq, sordlo sarqumersitsissar-
nerit kalåtdlit nangmingneq kultoriming-
nik nivtarsaivfé, grafisk værkstedip
pilersineqarnera, erqumitsuliortut kater-
ssutarnere, højskole, erqumitsuliortut
kåtuvfiliorniarnerat, arnat peqatigit suli-
nerat, kalåtdlit kussanartuliait, radiume
periarfigssat, avisit, atuarfik qaumarsai-
nikutdlo kåtuvfeqarfik. sagdliutariaqar-
tordle tåssa pilersitsiniarnerit Kalåtdlit-
nunåne kalåtdlinilo nangmingnerne sor-
dlaqarnigssait.
kåtutårdluta sarqumersitsinermik ma-
tuminga pilersitsisimanerput ikingutig-
dlernertut atugagssanigdlo nangmaqati-
gingnigkusungnertut issigissariaqarpoq.
Syskrin af Helga Rosing, Narssalik.
Fot.: Ole Jørgensen.[5]