[1]
kalatdiit erqumftsuliait avatånit issigalugit
agdlagtoq: Ib Sinding
ukiut tatdlimåinait qångiuput kalatdiit
erqurmtsuliainik måne sarqumersitsine-
qarmat. tåssa sarqumersitat „Ålumit
manamut kalatdiit erqumitsuliait" Loui-
sianame kingornalo Århus Kunstmu-
seffinime takutmeqartut. Alup qissung-
mut kigartugai oqalugtuarpalårtut Jacob
Danielsenivdlo qalipagårånguinit åssili-
ssat nalungeréraluarpavut; tupilaitdlo —
tamåkuarånguit agfarmik umassut ag-
farmik inuit saunernit sanåt — ardlagdlit
Nationalmuseumime takussarérsimaga-
luarpavut. sulile Kalåtdlit-nunåne sau-
nefnik uvkusigssanigdlo qiperuissartoqa-
qissoq, titartaitdlarqigssoqartoq, gra-
fikilortoqartartoq qalipaissoqartordlo
amerdlångitsuinait nalugunångilait. arqit
sordlo Simon Kristoffersen, Jens Rosing
Hans Lyngelo puiuikiunarsfput.
sarqumersitsineq sule amerdlanerussu-
nik takungnigkusungnermik pilersitsivoq,
månalo „nalivti'ne kalatdiit erqumitsu-
liait"-nik kingunilerneqarpoq. tåuna
1974-ip ukiaunerane Århus Kunstbyg-
ningime takuvara; ajasornaqaordlo sar-
qumersitanik ingmikortunik 400-nga-
jangnik imaqarnermigut 225-nitdlo pe-
qatauvfigineqarnermigut.
sulissutigingnigtut taima amerdlatigi-
ssut atåssuteqarfigisimavait, oqarputdle
sule amerdlanerussunik kalåleqartoq
erqumitsuliortartunik. inuit tamakerdlu-
tik amerdlåssusiat — 40.000 sivneqalår-
tut — erqarsautigigaine ingassagdlumar-
put. Danmarkime igdloqarfik taima
inugtutigissoq taima unangmitdlersi-
nauva ? nåmik.
erqumitsuliatdle sangmigåine amerdlå-
ssusé pinatik pitsaussusile aperqutåuput;
sorunalume navsuerutigineqasaoq sarqu-
mersitat ilarparujugssue tåmajuitsug-
ssaunerussutut ulimainagkanitdlo suliatut
issigissariaqartut; tåukiitaordle perqig-
sårtumik sanaunermingnik pimorutdlu-
gulo oqalugtuarumanermik takutitsingit-
sungitdlat. oqalugpalåt nuånersuat ka-
latdiit oqalugtuauterpagssuine tiingave-
qarpoq; qujanaqaordlo oqalugtuat uv-
dluvtfne tamalikalerugtorfingne pikat-
dlorsimalerugtorfingnilo sule inunermut
ilaungmata. taimåtaoq agssagssornerup
qangale pingårtineqarnera sanågssanit-
dlo piuminåikaluartunit piviussungortit-
sissarneq kingornuneqarsimåput. pu-
sugingneq nikatdlujuissuserdlo takordlui-
sfnaunermik ilaqartut nalivtmisaoq ka-
latdiit erqumitsuliortarnerånut tunga-
viuvdluinarput.
sarqumissorpagssuit kikupat? inusung-
nerit ilait ingmingnut ilmiartisimassuput
16
[2]
Københavnimilunit kunstakademime ili-
niarsimassuvdlutik. ardlaligtigut ilaquta-
rigkutårdlutik ujarqanik saunernigdlianit
qiperuissartuput. taimaitune sånaveqar-
neq pigiliuneqarsimasorinarpoq isumag-
ssarsiat, ilisimassat periautsitdlo ataut-
simut pigineqardlutik.
avdlat — sordlulo ilåtigut pikoringner-
pait - aulisartutut Knud Petrussenitut
(1915—74) kisermåjuput. tåussuma uv-
kusigssamit qiperugai inugtamingnut
tungavdluinartut, anerså(pilo)qardlui-
nartut takuminaqissutdlo sarqumersitane
uivssuminarnerssauput. tåssa kalåtdlit
Kasper Thomassen, Egedesminde.
Fot.: Peter Juul.
17
[3]
Hans Jacobseniat anerså (pilu) liai Vejen-
ime qiperuissartup torugdliliainit tuping-
narneruinardlutik. qularingitdluinarpara
inussoq Asger Jornip nalusimångikalua-
runiuk Silkeborg Kunstmuseum Petrus-
senip qiperugainik katerssusimåsaga-
luarå. sarqumersitsiviup tåussuma naliv-
tine erqumitsulianik tupingnartunik
katerssugautainut nalerqutdlmnåsaga-
luarput.
sordlo ukiune akugdlerne rumånerit
ujarqanik qiperuissartue pissartut —
taimatutdlo qavdlunåq Henry Heerup —
ujarqat nangmingneq ilusait maligdlugit
Petrussenip qiperugkane piviussungorti-
tarsimavai. periauseq tåunåtaoq angniki-
nerugaluartumik Simon Kristoffersen-
imit atorneqarpoq. tåussuma arferup
Adam Ludvigsen,
Frederikshåb.
Fot,: Erik Andersen.
Adam Ludvigsen.
18
Fot.: Ole Jørgensen.
qimerdluanit inussiai atautsimortut tor-
ratdlagauvdlumarput.
ajungivigsunik eskimianut ilisarnau-
tauvdlutik mikissuarqanik qiperugkatut
sanånik piliortartut avdlat tåssa Adam
Pivåt, Lund Kuko, Ludvig Falksen,
Benjamin Petersen Cecilie Kleistilo.
Miamit qalipatat sarqumersitsinerme
pakatsinartortåuput. isumaqarpunga
atortut kalåtdlit erqumitsuliortuinit su-
ngiusimaneqånginerat pissutaussoq. gra-
fikiliat pitsauneruput pingårtumik naqi-
tagssiångordlutik qissungnut kigartugau-
gångamik. taimåitunik atortoqarnerme
agssak mångertorsissarpoq uliamik qali-
pautip imerpalassup tuniusinåungisånik.
grafikiliortartune Kristian Olsenip
uvdluvtine kalåtdlip isumånik påtsivéru-
simaussartumik erqarsauterssuterpasi-
ngajagtumigdlo takussutigssinera ingmf-
kut malugåra. grafikikut qalipautit qer-
nertup qaqortuvdlo tugdluarigsmaune-
[4]
rånik påsingnigdluarsimavoq. Aka
Høeghivdlo titartagai rytmeqardluartut
oqalugtuatorqat, inup pingortitavdlo
atautsimut kåtuvfé mérqamitdlo misigi-
neqartuliat inup piukunauteqarneranik
takutitsiput. 17-marnik ukiulik Arnå-
nguaq Høeghip perqigsåruteqalugit qu-
laerdlutik takuminartunik tuschimik
titartagai tupilaussat sule uivssuminar-
neruput.
ardlåtale avdlanit pitsaunerunerar-
nigsså ajornakusorpoq. sarqumersitat
sarqumersitsissutdlo amerdlåssusisa ta-
mana ajornarterérpåt.
assigingitdlumartut tamåko sujunig-
ssamimita qanoq pisaqåt? tåmajuitsug-
ssaliornerinångusanerpat kalåliungitsu-
nut nautsorssussaliat imalumt periarfig-
ssaqarnerpa Kalåtdlit-nunåne nangmi-
nerme erqumitsuliat angerdlarsimavfig-
ssisavdlugit nunap inuisa erqumitsulior-
tortaisalo ingmingnut kåmagtoqatigtg-
figissåinik? piukunartut Danmarkimut
iliniariartortineqartåsåpat? imalumt Ka-
låtdlit-nunåne erqumitsuliortut atuarfili-
uneqåsåpat?
avatånit issigingnårtuvdlune aperqutit
taimåitut akineq ajornaqaut; åipåtigut-
dle qularissagssåungilaq kalåtdlit erqu-
mitsuliait nunap kulturianut ilauvdluinar-
tut imaluit ilauvdluinalersinaussut tåuku-
nanime ingmat ingminut tatigineq kalåt-
dlip moderniussup pissariaqartitå.
Pelé Kristiansen, Holsteinsborg.
Fot.: Ole Jørgensen.
19[5]