[1]
kalåtdlit OKalugtualiait taigdliaitdlo nutaunerussut
tlgusivfigilårtardlugit
agdlagtoK: Chr. Berthelsen
eskimut oKalugtuatoKait taigdliaitdlo ki-
nguårlkutåt osalugtuarsiarissartagkatut
pigiuarsimassait danskinit atuarneKarsi-
naulersimåput KavdlunåtungortineKar-
tarsimagamik sordlo Knud Rasmussen-
imit ukiunilo kingugdlerne åma Jens Ro-
singimit, oKalugtuatorKame tamåko na-
lerput tikiussavigdlugo kinguårikutåtigut
kingornuneKartuartarsimåput.
kalåtdlitdle OKalugtualiait taigdliait-
dlo nutaunerussut taimågdlåt saKutigut
tamauna Kavdlunåtut sarKumersineKar-
tarsimåput, — kingugdlermik taimåitunik
sarKumersoKarpOK 1974-ime september-
ime Århusime kalåtdlit erøumitsuliåinik
takutitsinermut atatitdlugo atuagårå-
nguaK kussanavigsoK naKitertineKarsi-
mangmat, taivdlugo: taigdlat — grøn-
landske digte.
mane erKartorneKartut tainesardlutik
kalåtdlit OKalugtualiait taigdliaitdlo
nutaunerussut tåssauput avatåmt sumv-
figineKarernikut pilersineKarsimassut.
tugsiusiortarneK pisoKaunerssaråt. 1850-
ip erKamt autdlartilersutut oKautigisi-
naugunarparput taimanermt tugsiusior-
tarneK ajoKersuiartortitat Kavdlunåt kisi-
mik ingerdlataraluat kalåtdlit ajoKit
palasitdlo malungnauteKarfigiartuåler-
måssuk.
tugsiusiortut itortåta ajoKiunerup iliniar-
figssuarmilo iliniartitsissup, Rasmus Ber-
thelsemp (1827-1901) ilisimaneKauti-
gineruvå jutdlisiusiane kivdlisimårnartoK
nuånarineKaKissordlo „Guterput Kut-
singnermip" oKausertai erinålo kalåtdlit
tarnikut pissuserissanut Kalåtdlit-nunå-
talo pmgortitatut ersserneranut naler-
Kutdluartut. tugsiusiai amerdlanerit atu-
arneKarsinåuput atautsimut katerssordlu-
git naKitertisimassaine taivdlugit: tug-
siautit, 1877. jutdlisiusiai, uvdlårsiusiai
unugsiusiailo uvdloK måna tikitdlugo
nuånarineKaKaut. Kaumarsainikut sulini-
arnermine periarfigssat åssigmgitsut
atortarsimavai, sordlo Atuagagdliutit
1961-ime naKiterneKartalersut sujugdler-
pauvdlune årKigssuissuvfigisimavai.
Rasmus Berthelsemp tugsiusiortoKa-
taisalo suliåinik nangitsissut nuimaner-
ssarait palase Henrik Lund (1875—
1948) ilfniarfigssuarmilo iliniartitsissoK
organist Jonathan Petersen (1881—
1961). inuit tåuko mardlutaoq taigdlior-
nermik uvdluinarpalungnerussumik tu-
ngavilissuput. ukiunut 2000-inut ikårså-
26
[2]
lernerup nalå Kalåtdlit-nunåne avdlångu-
lerfiuvoK sujunigssamik Kaumanerussu-
mik isumavdluarfiussoK. taimane inuiåu-
ssutsikut eKilerneK avatånitdlo pissunut
angmanerulerneK taigdliorusulersitsivoK.
Henrik Lundip Jonathan Petersen'ivålo
nunagissaK pivdlugo taigdliait taigdlat-
dlo avdlat inugpalugtut — ilåtigut upa-
ruartusserpalugtussartut - inuiagtut mi-
sigisimaleriartornermut taimane autdlar-
terKaussumut ineriartortitsissuput. taig-
dlat ilait inuiåussutsime pigengkat sumi-
gmarneKarnigssånik inerterissussarput,
ilaitdlo avatånit pissut ilmiarfiginigsså-
nik kajumigsårissussarput.
Henrik Litndip taigdliamine pfngor-
titat taukualo alutornassusiat kussanar-
dluinartumik oKalugtuarissarpai, ingang-
mik Kalåtdlit-nunåta kujatå issaisangne-
russoK. pingortitsissup suliarssue Kanilår-
palugtumik tupigusutigissarpai. nunar-
ssuarme kussanåssuseK inunerup åipåne
takujumågagssamut Kilanårtutåinaune-
rarpå. taima OKartarpoK tugsiusiamine
taigdliaminilo pingortitalerssårtussune.
inugtå sangmissarissailo taigdliaine er-
sserKigtarput. Henrik Lund tassauvoK
palase tugsiusiortoK, — politikere OKau-
ssissussunik ilitsersutitalingnik issornar-
torsiuissunigdlumt taigdliortartoK, — ili-
niartitsissoK atuartitsinermine versilior-
smaunerminik atuivdluartoK, — imilersag-
kanik KalipaissartoK taimaitumigdlo taig-
dliaminik Kalipagarpalårtitsissartos, —
inuvoK nalimine pissunik tamanik alaper-
naitaKartOK. atautsikut Kanganisarpalår-
tuvdlunilo moderniuvoK. - kalåtdlit
inuiagtut erinarssutåt „nunarput utorKar-
ssuångoravit" taigdliarå, — taigdlaK nu-
nagissamik atarKingnigdlumarnermik
oKautigingnigtoK nunavdlo inuisa ineriar-
tornerme   malingnaunigssånik   kajumig-
sårissoK.
Jonathan Petersenip taigdliamine
oKautigissarpai nunagissamik asangning-
neK ama kalåtdlisut inussauseK piniartu-
tutdlo inussutigssarsiorneK sujuaissat inu-
ssausiånik tungaveKartariaKartitane.
taigdliame ilait Danmarkimititdlune ag-
dlagsimavai, — ukioK atauseK Danmarki-
misimagame organistitutdlo soraeru-
mérsimavdlune pitsaunerpåmik karak-
tereKardlune (udmærkelserdlune), ukiut-
dlo ingerdlaneråne eriniarissartagai ikig-
tungitsut KularnångilaK Danmarkiminer-
mine sunerneKarsimaneranut erssiutau-
ssunut ilåuput. taigdliamine Danmarke
Kalåtdlit-nunåta atavigisså pfngitsorsi-
naungitdlumagålo — „Kaumassumik er-
KussissoK" — tungavigissorujugssuvå.
nunagissap Kitornai ineriartortut kaju-
migsårpai nunagissap ineriartortinerane
peKatauniancuvdlugit Kavdlunåtutdlo ili-
niarKUvdlugit taimailivdlutik Kavdlunå-
tut agdlautigissaussut pigssarsivigismau-
niasangmatigik. saniatigut målårutigå
inussutigssarsiutitorKamik soKutigissaKa-
rungnaeriartumarneK.
atuagkiat sujugdlit mardluk Kalåtdlit-
nunåta sujunigssånik imaKarput. tåssau-
nerarneKarsinåuput atuagkat politikimik
imaKartut. „singnagtugaK" sarKumerpoK
1914-ime. atuagkiortorå Mathias Storch
(1883-1957). „ukiut 300-ngornerat"
sancumerpoK 1931-ime atuagkiarineKar-
dlune Augo Lynge-mit (1899-1959).
Mathias Storch nunaKarférånguame
agdliartorsimassoK amigauteicartumigdlo
atuartitausimassoK pikonssutse tungavi-
galugo suliamik pingårtumik tigumissa-
KalerpoK sule inusugdlune Avangnåne
viceprovstitut atorfinigtitaugame. inuvoK
27
[3]
kissigissaicarnane oKauseKartartoK. atu-
agkiangua ajornartorsiutinik iluarsissa-
riaKartunik ulivkårpoK. ukiune 2000-inut
ikårialerfingne Kalåtdlit-nunåne issor-
nartorsiorneKarsinaussut amerdlaKaut.
oKariartautsimigut toreaissumik periau-
seKartartutigut kalåleKatine Kavdlunåt-
dlunit Kalåtdlit-nunåne taimane nuna-
siaussume atorfeKartitaussut Kajagssu-
neK ajorpai. naggatåtigut atuagkame
inugtaussoK, Pavia, agdlautigineKarner-
migut atuagkiortumut erKainavigsoK,
ukiumut 2105-imut alåkartitauvoK sutdlo
tamarmik pitsaunerulersimanerånik ta-
kutineKardlune. ukiut 2105-ip tungånut
Kanorme tauva ingerdlasimåpat? taimåg-
dlat oKautigineKarpoK GutivngoK ta-
mana pisfnago avKutå takorausimångikå
ånilardlune nikatdlorKunago. — pingår-
nerpaussoK tåssauvoK såumarsagauneK.
tåssa såkugssaK.
seminåriame ilmiartitsissoK folketingi-
milo ilaussortaK Augo Lynge, inuk
nipaitsoK ilåtigutdlo pissusia matorKar-
palugtussoK, atuagkiamine sapiserpalug-
tumik sujumut takordlugkanik sarKumiu-
ssaxarpOK. atuagkiaK politikimut tunga-
ssunik imaKartoK pinerdlugtulerssårner-
mik „pujaKusigauvoK11. atuagkame atu-
artine ukiumut 2021-mut pisipai ukiutdlo
300-ngornerånik nagdliutorsiornerme
amtmandip oKausine ineriartornerup
KanoK ingerdlasimanera erKartorneKar-
POK. amtmandip oKausisigut ersserpor-
taoK Kalåtdlit-nunåt Danmarkimut ilå-
ngutivigsimassoK, atuagkiortuvdlo atuag-
kiame sarKumernerata kingornatigut
ukiut 22-t Kangiutut tamåna angumerå.
Kalåtdlit-nunåne          moderniussume
Augo Lyngep encartugåne kalåtdlit
Kavdlunåtdlo onausé åssigmgmik atorne-
Karput, kalåtdlit Kavdlunåtdlo ajungit-
sumik suleKatigigput, kisalo aulisarneK
savauteKarnerdlo inussutigssarsiutit pi-
ngårnerssarait. inussutigssarsiutit tauko
mardluk sujuline taineKartut tåssåungit-
dlat ukioK mana — 1974-ime — inger-
dlavdluarnerpaussut. tåssunga atatit-
dlugo erKaimassariaxarpoK Kalåtdlit-
nunåt ukiup 1930-p ericåne ukiorpag-
ssuarne pissarnerminit issaisangnerpau-
simangmat. sinerissap kigdlerpiånut ag-
dlåt sårugdlingnik ulivkåvigpoK, ikang-
nerssuarnilo nuname avdlamiut aulisag-
kanik KalorKaiput. sorme aulisarneK
Kalåtdlit-nunåne tungaviussumik inussu-
tigssarsiutausinåusångila ? Augo Lyngep
atuagkiamine taingmagit nordpole Kar-
ssutdlugo tingmissartortarneK, Europap
nålagauvfé peKatigit, sermerssup kigdli-
ngane akunitarfik, ilisimatut navssårissåt
sermerssuarmik augtitsismaussoK nåla-
gauvfingnigdlo assigmgitsunik aulisarnf-
kut isumaKatigissuteKarneK imaKa ilaisa
taimane Kungujussutigalugit Kuiaginarta-
raluarpait. kisiåne uvagut nalivtine ta-
måko tusarngartaujungnaenkatagput. —
Augo Lyngep atuagkiane kalåtdlit inu-
sugtortåinut sulissusimassaminut pigi-
tipå, taigdliaisa ilåitaoK inusugtunut tu-
ngassuput.
Augo Lyngep isumat atuagkiamine
sarKumiussane M/S „Hans Hedtoft"-ip
umiarneratigut toKiinine tikitdlugo ilu-
ngersutigiuarpai.
taigdliat erKartorneKartugssat tugdliu-
ssut taigdlanut agdlautigissanutdlo suju-
line erKartorneKartunut — inuiaKatiging-
nut sangmissussunut — nalendutdlutik
suliarineKarnermikut imarissamikutdlo
aulajangersimassunut atåssuteKartitåu-
28
[4]
ngineruput. tåssauneruput taigdlat misi-
gissutsimik oKautigingnigtut, åssigmgisi-
tåruteKarnerussut eKainerussutdlo kisalo
kussanåssusermik nuanersutitanigdlo er-
Kartuinerussut. oicalugtualiatut agdlauti-
gissat perersunik agdlautigingningneru-
put ilaitdlo eskimut inussausiånik tunga-
veKardlutik. tåssaunerdlune piåralune
piårinanilunit „sujunigssalerivatdlårner-
mut" igdlua-tungilmeK?
taigdliornerup nutåliortussup inugta-
rai iliniartitsissoK kingornalo radiofoni-
me pissortaulersoK Frederik Nielsen
(1905—), atuagkiortoK Kalipagkanig-
dlo åssilialiortartoK Hans Lynge
(1906-) ajoKiunerdlo P avl a Petersen
(1904—43). tåuko pingasut atautsikut
1927-me Nungme seminåriame inerput.
ih'niartutitdlugit seminåriame atuarneK
nutångorsarneKarpoK. Kavdlunåtut ilini-
arneK angnertunerulerpOK, iliniartutdlo
danskit taigdliortut suliåinik påsitineKar-
talerput. KularnångilaK tamåna inusug-
tunut tåukuniinga eiungassunut kajumi-
ssuseKalersitsissunut ilausimassoK.
Frederik Nielsen sule seminåriame
iliniartutitdlunile taigdliamigut eidnga-
ssutigut inunermigdlo nuånarissaKarner-
mik erssersitsissutigut ilisimaneKalerér-
poK. taigdlat akornuteKarpalungitsumik
OKautigingneriatårtarnerat nuånårpalug-
tuneratdlo avdlanutaoK siiniutarpoK.
taigdlat ilait tåssauput Kalåtdlit-nunåta
pingortitatut kussanautainut asangning-
nermik nalunaerutit: naussunut kussanar-
tunut, tingmiarpalåmut nipilerssorpa-
lungnertut tutsiutartumut KaKatdlo ingi-
nut „savitut inorssitdlugit" inigssisima-
ssunut. ilaKarputaoK ukiut ingerdlanerine
åssigmgitsune pfssusiussartunik iliusiu-
ssarsimassunigdlo erssersitsissunik åmalo
inunermut tungassunik encarsauterssu-
taussunik misigissuseicarpalugtunik ilu-
ngersorpalugtunigdlo. atuagkiatut ag-
dlautigissat perersunik tungaveKarput, —
sordlo atuagkiaK „Tumarse" ukiup
1800-p ingerdlanerane Kalåtdlit-nunåne
nunaxarfit ilåne ukiordlunerane perdle-
rartoKarneranik tungaveKartoK.
Frederik Nlelsen'vp atuagkiaisa ang-
nertunerssaråt OKalugtualiaK „ilivse
tassa nunagssarse" ukiorpagssuit inger-
dlanerane pisimassutitaussoK imaralugo
eskimut Canadamit Kalåtdlit-nunånut
ingerdlaornerat sinerssordlutigdlo kuja-
mut Nup encå tikitdlugo. tamåne, Ve-
sterbygdenime, nåmagtorpait Kavdlunåt-
siait. autdlarKautåne erKigsisimavdlutik
inoKatigmgnerigaluat kingorna tåssauler-
POK sakortumik akeraringneK tamatu-
miinga patsisauvdlune arnaK akussaK
kinåussutsiminik — kalåliunerdlune Kav-
dlunåtsiåjunerdlunilumt — paitsivénissi-
SSOK. tamatuma agdlautiginera nalivtine
ajornartorsiutinut ersserxigsumik sang-
mitineKarpoK.
Hans Lynge Kavsmik issigingnårtitsissu-
tiliaKarpOK Kalåtdlit-nunåne Danmarki-
milo kalåtdlit peuatigtgfiåne issigingnår-
titsissutigineKartarsimassunik. issiging-
nårtitsissutit imarissamikut eskimut na-
låmt pissunertik åssigissutigåt. eskimut
inunerat aulajangersimassumut pitugsi-
massungitsoK nangminérsussordlo, silar-
ssuarmik påsingningnerat takordluisi-
naunertaKartoK sapitsuliarissartagaitdlo
oKalugtuatorKane ilisimaneKartut agsut
nuånarissarisimavai. nalivta kalålé su-
juaissamingnit ilmiagagssaicaKaut.
Hans Lyngep taigdliaisa ilait pisima-
ssune aulajangersimassune atuagagssiau-
29
[5]
ssarput. tåukununga ilauvoK taigdlax
kalåtdlit arnat 1948-me Kinersisinauler-
nerånut Kinigausinaulernerånutdlo tunga-
titdlugo agdlagaussoK. taigdlame arnat
Europame Kalåtdlit-nunånilo pingårute-
Karsimassut taigorpai - Jean d'arcimit
jumumut Måliamut K'aKortormiumut
sarKarmiortårsimassumut aulajaitdlune
pflcorigdlunilo sulisimanine pivdlugo. ar-
nat angusimassåt pivdlugo pivdluarKu-
vai, Kuiasårnerdlo nuånarissugamiuk
perKusårfigilångitsorumasimångilai taig-
dlame imatungajak agdlagkame: lands-
rådip atautsimlnerane igsiavit mångertut
nuluiarnartaidssut arnanik ilaussortaKa-
lerpat pauseKakulanerulisaoK akornati-
gume milugtitsissartugssausangmata.
Pcnna Petersenlp inunermine sivikit-
sume sanuamersitarai issigingnårtitsissu-
tmguaic nalimine ajornartorsiutaussunik
sangmissaKartoK oKalugtualiardlo nuna-
KarfTt ilåne ukiune 2000-imut ikårialer-
fiussune pissusiussunik autdlåveKartOK.
taigdliai alianåissutsimik misigissutsinig-
dlo erssersitsissut iluagtitsineruput. Ka-
låtdlit-nunåta pingortitatut inuisalo su-
juaissanit kingorniissatigut ilisarnautait
ersserKigsumik oKautigai. Kalipautinut
tagpingnera taigdliaine ukiup nikitarne-
rinik imaKartune — ingangmik ukiarsiu-
tine — malungnartarpoK.
ukiune kingugdlerne atuagkiaussartut ta-
mangajangmik itsax piniartut inunerånik
oKalugtuartuput. kisiåne taigdlat ilaisa
kalåtdline inuiaKatigingne nalivtine ajor-
nartorsiutit sangmissarait, — tåssa ta-
måko akerdliunermik erssersitsinernik
talneKartartut.
inuneK Kanga inussautsimérsoK atuag-
kiane OKalugtuarineKartoK ingmine pi-
sanganartorérpoK. atuagkat nakoKutigi-
nerpauvåt tåukunane atuarneKarsinau-
game Kanga inunerup ilamernga kinguå-
ringne puiorneKartugssåungitsoK; oKaut-
sitigutaoK pingåruteKarput oKariartausi-
torKat taigutitdlo Kavsérpagssuit kingu-
mut atorneKarKigkamik. agdlautigissat
ilait igdluatungåinarsiornerarneKarsmåu-
put itsaK inunerup ilå „Kaumassoic" kisi-
ngajåt OKalugtuarigamiko.
Ole Brandtip (1918—) Ausiait erxåne
ilaKutarilerssårutå Hans Egedep 1721-
me Kalåtdlit-nunanut pinera sujorKutit-
siardlugo kristumiussutsivdlo erKuneKar-
Karnerata nalåne pisimassutineKartOK —
atuagkat pingasussut — naKitertineKar-
poK. — Otto Sandgreenlp agdlautigissar-
tagaisigut erssersigpoK kalåtdlit inussau-
sitoKanik ingangmik Kalåtdlit-nunåne
inoKarfingne isorpasigsune atutumik so-
KutigissaKarnera, — inoKarfime tåuko
palasiuvfigissarsimagamigit.
Otto Rosing (1896-1965) Kanganisa-
lerissarnermigut ingmikorpOK. oKalug-
tualiångordlugit agdlautigissartagai pi-
ssusiviusimassunut ugpernarsautitunga-
jak oKautigineKarsinauput najoncutag-
ssarsiorsimaneK iluaKutigineKarame.
Otto Rosinglp agdlautigissaisa ilagåt
Taseralik NagssugtumltoK kujatåmiut
avangnåmiutdlo nåperarfigissartagåt
niuveKadgTgtardlutik aiparilersugssatdlo
naperKarfigissardlugo. — oxalugtualiå
avdla kristumiiissutsip erKimeKarKarne-
rata nalåne pissusiussunik tungaveKar-
POK. kisalo Otto Rosingip inuit Kalåtdlit-
nunåne pingåruteKartumik sulisimassut
ilait atuagångordlugit oKalugtuarai. åma
Tunumingånérsunik agdlautigissaicar-
POK.
30
[6]
Fillads Filladsemp (1916—) atuag-
kiaisa ilagåt taigdlångordlugo agdlagaK
„nalussunerup tårnerane" 1965-im.e sar-
KumersoK. ingmikortuisa sujugdlersaråt
Kavdlunåtsiait Kalåtdlit-nunånitut nu-
ngutåta toKutaunera taimailivdlunilo nu-
nap eskimunit pigineKalernera. — ingmi-
kortup åipåne oKalugtuarineKarput Tu-
nume akiniaivdlune toKutsissarnerit ami-
lårnartut. KularnångilaK Filladsemp ag-
dlautigissaK Angmagssagdlup encåne
ajoKiunerme nalånit isumagssarsiarisi-
måsagå. OKalugtuarissaisa ilagåt angå-
koK Ådåridå, nuliaminik toKutsissarsi-
massoK toKutamilo umatånik nerissarsi-
massoK. Ådåridå tåuna kuisikame ateica-
lerpoK Kristian Poulsenimik, Narssame-
kujatdlermilo Kap Farvelip encåmtume
endgsisimavdlune inuvoK 1930-kut Kiter-
Kuneråne tOKunine tikitdlugo. - atuagkap
ingmikortuisa pingajuåne ilaKutaringuit
pivdluardlutik inussut singaneK patsi-
sauvdlune nungutitaunerat agdlagdlua-
gaussumik oKalugtuarineicarpoK.
taigdlat ukiune kingugdlerne sarKu-
mersut akerdliunermik takutitsissussut
ilaKarput nunagissax pivdlugo eri-
narssutinik, pingortitat avdlangorar-
neranik assigingisitårtumik oKalugtua-
ringnigtunik, uvdluinarne pissutsinik er-
ssersitsissunik, inunex pivdlugo erxar-
sauterssutinik avdlanigdlo taigdliortuisa
Kamuna misigissusinik erssersitsissunik.
taigdliamingnik sarKumiussissut tåssau-
neriiput inusukåt. — Moses Olsenip Kri-
stian O/5£«ivdlo Danmarkime iliniarner-
mik nalåne taigdliarisimassait nunamik
inungorfingmik takorusuissut ilåtigutdlo
uvdluvtine Kalåtdlit-nunåne ajornartor-
siutinik imaKartut ingmikut taineKarsi-
nåuput.
Kalåtdlit-nunåne ineriartornes ajor-
nartorsiutitdlo pivdlugit isumanik taig-
dlatigut oxautigingningniartut ukiune
makunane taissagssaileKingeKaut. taimai-
liorput Kavsit. Amandus Petrussenip
„Kiungortup ivngerutå"ne igdlut uvsitsut
kiagsarnerinutdlo akigssaiautit angner-
toKissut målårutigai. — ^KigssiaK Møl-
lenp taigdliamine sangmivai Kavdlunåt
oKausisa iliniarnerat, arnat Kavdlunånut
sulissartunut Kaningniartut, sungiusima-
ssaugaluit KimangneKarnere sumiiissut-
simigdlo misigfssutsip ajornartorsiutigi-
neKarnera. — Ar^ahtk Lyngep taigdlia-
mine erKartorpai danskit ingassagssuar-
mik Kalåtdlit-nunåne suniuteicarnerat,
imigagssap atornerdlugaunera nåpauti-
piluitdlo. taigdliat sarKumersineKartartut
atausiåkåt tamakuningåtaoK sangmissa-
Karput. åma taimåiput Ole Kornelius-
semp taigdliai naKitertineKartut taine-
Kardlutik „putoK11, 1973.
taigdlat sujuline taineKartut ilait sar-
KumersineKarsimåput atuagkame Jens
Pottlsemp årKigssutdluarsiniassåne taiv-
dlugo „agdlagarsiat", 1970. ilånguta-
Kartut Kavsit oKatårsimavåt oKalugtuår-
KiorneK kronikisutdlo pissuseicartunik
agdlautigingningneK. agdlautigingnig-
tautsit tåuko måna tikitdlugo Kalåtdlit-
nunåne atorneKartorssusimangitsut „ag-
dlagarsiat"ne Kavsit iluagtitumik periau-
seKarfigisimavait.
inuiaKatigingne ajornartorsiutit sareu-
minerussut OKautiginiarneråne måna ti-
kitdlugo taigdlat såkugiumaneKarnerusi-
magunarput. inuit tarnikut pissusisa oKa-
lugtualiane itisilerniarnigssåt sordlo ang-
nertunerussumik sangminiarneKarsimå-
ngitsoK. — oKalugtualiane kalåtdlisune
pissutsit atuartugssanik narrutsagtitsisi-
31
[7]
naussut ilånguneicarajungitdlat. sordlo
angulip arnavdlo inoKatigingnerånut
tungavdlumartut tamaisa ulérdlugit ag-
dlautigineKartarsimangitdlat. oKalugtua-
liaK „Nutaras" 1971-ime sancumersoK
kisime tamatumunåkut avdlaugatdlar-
POK. atuagkiortutineKarpoK Hans Hend-
rik (ativigingiså), oKalugtuarineicar-
pordlo kalåleK Danmarkime iliniartitsi-
ssugssatut atuartOK tåussumalo arnanik
inusugtunik mardlungnik inoKateKarnera
issertuångitsoK. agdlautiginera umassuse-
KarpoK ilumorsårpalugtunanilo, osautsit
oKariartautsitdlo uvdlumikut tusarssau-
nerussut atorneKarput.
atuagkiat kalåtdlisut sule amerdlångit-
sungussut suna tamåt tikitdlugo isuma-
siorniarssarinigssåt mianerssorfigilårta-
riaKarunarpoK. atautsimut issigalugit
oKarsinauvugut atuagkiortut ukiut inger-
dlaneråne inuiaKatigingne ajornartorsiu-
taussartunik alapernaisersusimassut iti-
silerissorssungikaluartumik inuiaKati-
gingne ukiut ingerdlaneråne avdlångo-
riartorsimaneK atuagkiåine maligtarine-
Karsmauvdlune. pasinarsinauvoK atuag-
kiat xavsialuit isumat pilersineKartarne-
råne ilåtigut sunéicatausimåsassut. - ili-
manarpoK ukiune aggersune tamatuma
ersserKingnerulerumårnigsså.
Emil Rosing, Godthåb.
Fol.: Ole Jørgensen.
32[8]