[1] arnaKat, iterit! agdlautigingnigtut Ester Ravn åma Henriette Rasmussen Kalåtdlit-nunarput kikut tamarmik peica- tauvfigissåinik atautsimititaliaKartit- dlugo tamatigut angutinit aKuneKartuar- simavoK. nunasiaKalernermitdle angut sagdliutineKartuarsimavoK, KaKutiguinar- dlo arnat malungnauteKartarsimavdlutik „arnanunerussutiguinaic". taimatutaoK nunarput nålagkersugau- nikut angutainarnit aioineKarsimavoK. arnat ukiuåne 1975-ime icinersineKarmat landsrådime ilaussortat ukiorpagssuarne arnartatuarisimassåt tunuarpoK. nauk arnartatuausssoK tåuna måne nunavtine arnat tatisimaneKangmerunigssånik suli- niuteKarsimångikaluartoK, tåssauneruv- dlunile politikereK, taimåitoK nakeriat- dlangnarpoK landsråde politikikut pe- riarfigssavta pingårnerssåt angutåinar- nik ilaussortaKalermat. arajutsisimassa- riaKangitdluinarpordle tåussuma arnar- tatuausimassup takutisinausimasså tå- ssaungmat soruname arnax politikikut suliniarnerme angutitutdle pisinautiging- mat. måssåkutdle Kalåtdlit-nunavtinut nu- tåmut sujornatigut silarssup avativtinitup ilitsorKusimångisånut — tåssalo Kalåtdlit- nunavtinut nakimångitsunik kalåtdlisut- dlo isumaliortartunik inulingmut ikårså- lernivtine pissariaKarpOK ilerKuliussau- simassut inuiaKatiglussuguvtinut nutånut pitsaunerussunutdlo akornutausinaussut avdlångortisagivut. ilåtigume pissusig- ssamisungitdluinarpoK nunavtine piorsai- neK angutainarnit aKuneKasavdlune. nangminerssornerulernigssamik ersar- sautit arnat Kulautinardlugit sancumiu- ssorneKartarput. politikeritdlunime nu- taunerussut inusungnerussutdlo ersarsau- terssutimingne sujiinersutimingnilo taineK ajorpait arnat ilitsorilersineKarnerunig- ssåt anguniagkamingnut ilångutdlugo, nauk tamåna inuiaKatigingnik ajornar- torsiornånginerussunik pilersitsiniarner- me piumassaussariaKaraluartoK. nangminerssornerulernigssarme piv- dlugo atautsimérssuarnerme Arnat Pe- Katigingnit peKataussoKaraluarpoK, ikig- tunguåinarnigdle. tassasame arnat av- dlat — anånaussut, fabrikine sulissussut, arnat pexatigmgnut ilaussortåungitsut (åmalunime ilaussortatdlumt) atautsi- mérssuarnermut tungassunik erKartorne- Kartunigdlo navsuiåuncKarpat? arnarpåloKaraluarpoK politikikut suli- niaKatausimassunik. tamåkule susupagine- Karpatdlårtarput — idnersilernernime kussanardluinartaraluarpoK arnat takuv- 221 [2] dlugit Kinigagssångortisimassut, pissug- ssavingnigdle pissoKalersitdlugulo ilima- ginerutardlutik. inuit ajoraluartumik tai- matut issigingnigtauseKarput. malung- narpoK arnat Kinigagssångortitartutuat „ nangmingneK tungimingnit Kinigagsså- ngoftitartut inuiaicatlgltdlo tungånit sianigingitsussårneKartardlutik — tåssu- nåtaoK pingårtumik angutinit. arnat politikimut akuliuniarneråne ajornaKutit kipilugtunarnerpåt ilåt tåssa arnanit avdlanit tapersersorneKancarpat- dlårneK nangmaKatigingninginerdlo. ar- nat politikimut peKatauniarsimassut pi- gingnåussuseKartutdlo tapersersungig- patdlårdlugitdlo kåmagtungigpatdlaKau- vut - kommuneicarfivta iluaniugaluarpat nunavtinilunit tamarmiugaluarpat. aker- dlianigdle KaKutigungitsoK arnat inu- sungnertTssut isumersornermikutdlo nu- taunerussut suliniarnerine akerdlilerKa- jåneKarpatdlaKaut. arnanit avdlanit ta- persorneKarneK arnap ingminut tatigiler- niarnermine suliniarnerminilo nakussuti- gisstigssauvå. ingmivtmut tapersersoKatigmgniarniv- tme akornusersuissigissavut Kulaerniar- tariåKalerpavut. pissariaKardluinalerpoK pivfigssaKartortaussugut nukigssaKartor- taussugutdlo eKertariaKartugut arnaKa- tivutdlo inunermut oKitsorsiornarneru- ssumut imaKarnerussumutdlo avKutig- ssmtdlugit. ingmivtmut angmassunik pi- ssuseKarfigissariaKarpugut ajqrnartor- siutigissavtinik oKatdliseKarsinaorxuv- dluta, ajornartorsiutigissavume åssigit- dluinangajangmata. inunerput mérKanik pårssinermik, nerissagssiornermik ag- ssagssornerinarmigdlo imaKartariaKangi- lax. tåssame åma angutit påsitiniartaria- Karput uvagut tåukununga piumassari- 222 ssavtinik: tåssa påsingningnermik atar- Kingningnermigdlo, inunermigdlo ima- Karnerussumik piumassaKarnivtinik. Arnat PeKatigmgne arnat ilarpålug- ssuavut peKatigigfeKalernikuput — ima- Kalo tåuna periarfigssåusaoK suliniarneK tåssuna autdlartisåsavdlugo. Kularutig- ssåungilardle Arnat Peicatigigfé sangi- ssuteKarmata, tåssa isiimanik nutånik arnanut inusungnerussunut kajumingnar- sinaussunik sarKumissarsimånginamik. tåssanile kisimik pissutineKarsinåungit- dlat inuiaKatigitdle tungåningånit peKa- tigigfit taima angnertutigissut nautsor- ssutigineKarKarpatdlårsimåput - susupa- gineKarpatdlårsimåput — sualungmik politikerit tungånit. Arnat Peicatigigfé inuiaKatigit tungå- nit tapersersortariaKalerput atancissaria- . KalerdJutitdlo, arnatdlo peKataunigssåt inuiaKatiginut soKutauvdluinarpoK. taper- sersuineK pissariaicartoK imåk takutine- KarsinauvoK, Arnat Peitatigitkåtuvfiang- nik mardlijngnik I^andsrådimut ilaussor- taKartugssåutilersitsinikut, kommunal- bestyrelseninilo atautsimik. anguniartariaKarparput: Landsrådimut ilaussortat mar- . dluk kommunalbestyrelsenilo igdlo- Karfingne atauseK. pmmassararput mana: NÅLIG1GSITAUNEK aningaiissarsiornerme må'K.atigingnerme politikikiitdlo imåisångigpat Kalåtdlit-nunavta inuisa agfait inuiaKatigit ineriartornerånut [3] oKartugssautitåsångitsut (oKartugssauti- tålerunaratalo nangmineic piumassari- ngigkuvtigo!). taimåitumik arnaKativut iterniaritse, peKatauniaritsilo piumassat taimåitut nåmagsiniarnigssåinut, Kalåtdlit-nunav- tmilo nutåme inuiaicatigingnik tamanut pitsaunerussunik pilersitseKatauniaritse! Vågn op, søster! af Ester Ravn og Henriette Rasmussen Grønland har, så længe der har været offentlige råd og forsamlinger, været mandsdomineret. Helt tilbage i koloni- tiden har manden været i rampelyset, mens det er meget få kvinder, som har manifesteret sig på andre områder end de almindelige „kvindeområder". Således er vores land også blevet sty- ret politisk af mænd alene. Ved valget i kvindeåret 1975 mistede vi vores eneste kvindelige medlem af Landsrådet gen- nem mange år. Selvom vedkommende medlem aldrig kom til at betyde noget for kvindernes frigørelse her i landet, men først og fremmest var en almindelig politiker, så er det ikke særligt opmun- trende, at Landsrådet, vores fornemste politiske forsamling, kun består af mænd. Man skal nok heller ikke se bort fra den rolle, som ét eneste kvindeligt medlem har spillet, ved at påminde folk om, at en kvinde selvfølgelig er en lige så stor mulighed indenfor politik som en mand. Men her ved indgangen til et nyt Grønland, som verden udenfor ikke har kendt, nemlig et Grønland med en be- vidst og „grønlandsk-tænkende" befolk- ning, er det helt klart, at vi må lave om på de normer, som står til hinder for, at et .nyt og bedre samfund skal have en chance for at komme op at stå. Det er bl. a. uden for enhver rimelighed, at Grønlands udvikling skal styres af mænd alene. Selvstyre- og hjemmestyretan- kerne bliver kørt hen over hovedet på kvinderne. Ikke engang nye og yngre politikere er fremkommet med tanker eller forslag om at få kvinderne bevidst- gjort som led i deres program — selvom det ville være en forudsætning for at skabe et bedre samfund. Vel var der repræsentanter fra de grønlandske kvindeforeninger ved hjem- mestyrekonferencen. Men det bliver ikke til mere end denne fåtallige repræsenta- tion. Har andre kvinder, husmødre, fabriksarbejdere, ikke-medlemmerne af kvindeforeningerne (og for den sags skyld også medlemmerne) fået noget at vide om, hvad der blev sagt til den kon- ference? Næppe! Der har været en hel del kvinder, som har taget initiativ til at deltage i politisk arbejde. Men det bliver ikke taget al- vorligt nok — det ser tit godt ud på 223 [4]