[1]
Kalåtdlit-nunåne silasiornøK
agdlagtoK: Jørgen Taagholt
nugterissoK: Jakob Janussen
Kalåtdlit-nunåne pingortitaK..
„nunap silå pivdlugo oKaravit silagig-
tånguatsiarnera encuminerardlugo OKar-
figisavavkit nuna KanoK itussoK. silar-
dlulerångame avdlarpagssuarnut naler-
Kiutdlune såkortunerussaKaox anorer-
ssuit såkortussarnerssuat issivdlo apissar-
neratalo ingassagtarnerssuat erKarsau-
tigalugit. tamatigunerussordle silardluit
sivikitsuinaussarput KaKutigutdlo tåku-
tardlutik. akornine silagigtarpoK uvfa
nuna puencoraluartoK. tamatumunga nu-
narrie sernieK pissutauvoK; tungånime
anofe nigdlertoK suvertuåinarpoK silar-
dlup nuiai erKaminit åungartitardlugit
taimalo amerdlanertigut sulå agdlårKig-
tardlune. akerdlianigdle nunat ersånitut
pineKartarput; nunåme erKamiue tamar-
mik silardlugssaraluinik pissarput; sllar-
dlugdlo ingminit supugå tamåkerdlune
puefKutut avdlanut nagdliutarpos. ta-
måna påsigugko tusagkangnit amerdla-
nerussunik tusagaKasavdlutit pissariasar-
tisånginguatsiarpat."
(„Kongespejlet"-mit 1250 migss. ag-
dlagkamit tigussaK).
Kalåtdlit-nunåt tamarme — nauk ku-
jåmut isua Oslotut kujasigtigigaluar-
dlune — klimamigut nunat issigtut klimå-
nut ilauvoK. nunat aussame kiangner-
pågångamik Kaumåme ilivitsume avgua-
Katlgigsitdlugo 10° C atautdlugo kiåssu-
seKartartut issigtut klimånik klimaKar-
tutut nautsorssuneKartarput. klimamut
sumut atassut kigdlilersorniaråine ukiu-
me nunat KanoK issigtigissarnerat naut-
sorssutigineKarneic ajorpoK, nunåme
akungnagtunut ilaussut ardlaisa ilåine
ukiume Kalåtdlit-nunånit issingnerussa-
KaoK. ukiukut isse ukiuvdlo takissusia
Avangnånit Kujatånut åssigmgeKaut au-
ssamile klåssuseK avguaKatigigsikåine
åssigmgerujugssuarnane.
Kausuitsup imartå Golfstrømimit Nor-
gep sineriåtigortumit, sarfamit Berings-
strædekordlune avangnamukartumit au-
ssauneranilo kugssuarnit pingårtumik
Ruslandip nunatånit sikuiuitsup avang-
nardliup imartainut ailarneK ajungaja-
vigsunut kugtunit angnertoKissumik
imerneKartarpoK.
sarfaK Kausuitsup imartånérsoK ang-
nerpaK tåssa sarfaK såkortoKalune Tuno
sinerdlugo kujåmukartoK. Kausuitsup
20
[2]
l     l
Polarstrom
Irmingerstrom
Subarktisk blandingsvand
Vestgronlandsk strom
sarfå tåuna såkortoKissoK, nigdlertoK
sikunigdlo ulivkårtoK Islandip Nunav-
dlo-isuata akornåne Golfstrømip kissar-
tup, tarajoKaxissup avangnamukartuvdlo
ilånit Islandimik kitåtsissumik Islandiv-
dlo sineriåtigornermine kimut kujåmut-
dlo sangussartumik akuneKartarpoK.
tauva ingerdlaKatigilersarput ingming-
nutdlo akulerukiartuåriardlutik Kitåta
sarfåtut avangnamut ingerdlandgtardlu-
tik. Kausuitsup sarfå Davisstrædep kitå'-
tungågordlune kujåmukartoK nåpikånga-
miuk kimut sangussarpoK akuleruvfigi-
ssardlugulo.
silainaK imap KulånitoK imap kissåssu-
siatungajak kissåssuseKalertarmat sarfat
nigdlertut kissartutdlo kissåssusisa assi-
gingfssutait Tunup Kitåtalo klimainut
suniuteKa r to ru j ugs suput.
silåinait åssigmgitsut pingasut tamar-
mik ingmi'korutilingnit pissut ingmingnut
nåpinermingne pissusait Kalåtdlit-nunåta
klimånut suniuteKartartorujugssuputaoK.
silainaK Kausuitsup KulånitoK nigdlertoK
sikuiuitsup imartånérsuvoK, sikuiuitsup
silåinå isugutångitsoK Siberiap avang-
nå'tungåta KerKanérsuvoK silåinaitdle
pingajuat tassauvdlune Imaviup silåinå
isugutassoK. silåinait tåuko pingasut nå-
pivfiåne naxitsinikivfit Imaviup avang-
nå'tungåne taimalo åma Europap avang-
nåne klimamut suniuteKartaKissut pingo-
rartarput. silåinait nigdlertut kujåmut
ingerdlaornermingne Imaviup silåinå
aporagkångåssuk silåinaup sarfai pingo-
ralersarput, tåukulo — silåinait åssigmgit-
sut KanoK isugutatiginerat ingmingnutdlo
nalerKiutdlutik KanoK angnertutiginerat
apereutauvdlutik - Kalåtdlit-nunåta silå-
nut aulajangissussarput.
21
[3]
Kalåtdlit-nunåta ilåta apumik Kagdler-
simassup — tåssa KeKertap 80 procentiata
migsså - Kulåne aputip Kaugdlerigsup
sesernup Kinguaisa amerdlanerssait —
90 pct.é anguvdlugit — mltdlugunagit
uterteridnartarpai, taimåitumigdlo aput
IngmårarssuåinaK kissangnexartarpoK
nigdlmartardlunilume. aussame agdlår-
Kigtitdlugo sikuiuitsoK issingnane luag-
tarpoK taimalo silåmarmik kissaissardlu-
ne, tåunalo kissangneKarångame Kutdlar-
tarpoK. ukiukut sikuiuitsoK issigtaicaoK,
taimåineranime seidnerneK ajungajåvig-
pOK ajuvigtardlunilumt taimalo puerKOK
— pinglrtumik agdlårKigtitdlugo — KU-
mukåssoK angnertussaKalune.
nunap silåinarmit nigdlernerulernera-
tigut sllåinaK nigdlertineKartarpoK suka-
salunllo fmap tungånut aparsfnaussar-
dlune. erKarsautigigåine sermerssup Ker-
Kata tungå Kanos KutsigtlgissoK sermiv-
dlo sinåta tungånut ingmånguaK sivi-
ngavdlune nautsorssutigissariaKarpoK
silåinaK nigdlertoK taimalo OKimaikulug-
toK sermerssup sinåta tungånut inger-
dlaortartoK.
silåinaK Kalåtdlit-nunåta sineriåta
KulånitoK nigdlivigsungingmat sinerissap
nunavdlo timåta silåinait åssiglngeKissu-
nik kissåssuseKalersarput. naKitsin'ikine-
ritdlo ingerdlaortut ilångutipaloriarå-
ngata anorit åmukåssut såkortussutsimf-
kut taimågdlåt nunane kiagtune anorå-
suarssiiarnut åssersuneKarsfnaussut pf-
ngorialårsinaussarput.
silåinaitdle Kalåtdlit-nunåta Kulåmtut
kiagtut anorainit kissartunit oKimåinero-
Kaut, taimåitumigdlo Kalåtdlit-nunåne
anorit 180 knobit tikitdlugit såkortutigi-
sinaussut aserorterissaKaut. anorefssuit
taimåitut aseruaissartut sermerssup tu-
22
ngånérsuvdlutik tamatigut sinerissap
tungånut sangmiveicartarput nauk nunap
KanoK'issusia — sordlo kangerdluit sumut
sangminere - apencutausinaussaraluar-
tOK.
Kitåta'kujatåne silasiornikut pissutsit
åssigingisitaKissutut - sordlo ukiup inger-
dlanerane kiåssutsip ississutsivdlo niki-
ngåssutåt Danmarkime pissutsinut åssi-
nguvdlune nauk soruname Kalåtdlit-
nunåne ukiume issingnerussaraluartoK
aussamilo nigdlernerussardlune - oKau-
tigjssariaKarput agsut åmalo uvdlune
amerdlaKissune siagdlertardlunilo Kang-
nertartoK. ukiunerane anorerssuara-
jugpoK upernåkutdlo aussåkutdlo pujo-
rajugdTune — ilåtigut sikup pujuanik
puencordlunilo agsut uvsigsumik. ka-
ngerdlungne pfssutsit nunavingme pissut-
sinut erKainarneruput ukiumile såkorto-
Kissumik anordlertardlune.
Kitåta'avangnåne Tummdlo avang-
nane kiåssutsip issivdlo åssigingissutait
angnertuneniput pingårtumingme ukiu-
me issigtaKingmat. ingmånguåinaK siag-
dlertardlunilQ Kangnertarpox, s. åss.
Pearyland tåssauvoK sikuiuitsume inoKa-
juitsoK. anordlerneK ajungajagpoK KaKU-
tiguinardlo anorerssuartardlune.
Tunume sikorssuit pissutauvdlutik au-
ssåkut Kitånit puerKornerussarpoK ka-
ngerdlungnile pissutsit nunavit pfssussåi-
nut encainarneruvdlutik. kujasingneru-
ssume siagdlertarnera Kangnertarneralo
ingassaKaoK uvdlorpagssuit siagdlertar-
dlunilo Kangnertardlune, anore nikipi-
lortardlune kangerdlungnilo anoråsuaga-
jugdlune.
silagssamik emoriaissarnerit.
Kalåtdlit-nunåne encainilo sila tåssångåi-
[4]
Ved Jespersens Bræ, Sdr. Igaliko, NarssaK kommune.
Fot.: Hans Berg, november 1970.
nartumik avdlångorajugpOK, Imarpiuv-
dlo silainåta kissartup isugutassuvdlo
Kausuitsuvdlo silainåta nigdlertup paner-
tuvdlo ingmingnut nåpinermingne pissu-
saisa naidtsinikinerit pingorartut såkor-
tusartarpait.
silasiortut silamik erKoriainiarånga-
mik pissutsit taimåitut imat Kalåtdlit-
nunåta kangiamtut nautsorssutigissaria-
Kartarpait. silagssamik erKoriainerit uv-
dlut tamaisa aulisariuterpagssuarnut Is-
landip imartaine aulisartunut tusagag-
ssiarineKartarput. sorssungneicartitdlugo
taimåtaoK tamatuma migssåne Sovjet-
unionip NATO-vdlo angatdlataisa sor-
ssutit avKusårtugagssåne silagssamik er-
Koriainerit tutsuviginartut pissariaicarti-
neKasåput. taimåitumik pingaKaoK sila-
siorfit sapingisamik tamåkissut pilersi-
niåsavdlugit: NATO-p angatdlatai sor-
ssutit påsissagssanik ingerdlatitserKiv-
figineKarsinåusagpata.
åmåtao'K erssencigsartariaKarpoK Tu-
nup avangiiåne silap pissusé Islandip
imartaisa silånut suniuteKartarKingmata.
Tunup sarfå imarujugssuarmik Kausuit-
sup imånérsumik nagsataicarpoK, Imar-
piuvdlo avangnå'kangia'tungånut Euro-
pavdlo avangnå'kitånut suniuteKangåt-
siarsinaussaKaoK. tåuko pissusait misig-
ssorniaråine Tunup avangnåne alaper-
nåinerit ilångutfngitsugagssåungitdlat.
silarssuarme tingmissartortarnerup
Kausuitsume silasiortut nalunaerutigissar-
tagåinik pissariaKartitsinera migdliartor-
poK pissutigalugo tingmissartut ungasig-
suliartautit uvdlumikut atorneKartut nu-
navingmit nunavingmut ingerdlatitdlutik
sikuiuitsut Kulåtigornermingne akunita-
riaerunikungmata åmalo KutseKissii-
kut 10—13 kilometerisut Kutsigti-
gissukut — tåssa silåinait sarfait kåvitu-
liortut sikuiuitsutdlo Kulåinitut Kulaut-
dlugit — ingerdlassalermata. tamåko
pissutigalugit ukiut nikineråne 1975/76-
ime ICAO — såkutujungitsut silarssuar-
me tingmissartortarnerat pivdlugo kå-
tuvfik — atautsimititaliorsimavoK ilåtigut
23
[5]
misigssuisitsiniardlune sikuiuitsume sila-
siorfit aningaussartutaunerat iluaKutåu-
ssusiatdlo erKarsautigalugit silarssuarme
tingmlssartortarnermut KanoK pingårute-
Kartiginersut. misigssuineK nårnagsigpat
ilimanarpoK ICAO-p Kalåtdlit-nunåne
silasiorfingnut tapiutigissartagai migdli-
smeKasassut.
taimåikaluartordle     Kalåtdlit-nunåne
'**-  f    -U-
silasiornertigut påsissagkat Imarpiup
avangnane Europavdlo avangnåne silag-
ssamik kalerr.issarnernut pingårutileru-
jugssuput; taimåitumik ilimanarpoK
WMO-p - silarssuarme sllasiornerme
kåtuvfiup — silasiorfit sikuiuitsumitut
ingerdlåneKarnerat nangmiåsagå, ama-
taordlo Kalåtdlit-nunåne nunap iluane
tingmissartortarnerup prissariaKartitsiné-
ruvdlo agdliartornere pissutigalugit sila-
siortunut angnertunerujartortumik piu-
massaKartOKarpoK.
uniovigsiisagunångilaK isumaKaråine
Tunup avangnåne alapernåinikut påsi-
ssartagkat såumataussat påsfssutigssanik
tuniutagaisigut taorserneKarsmåusassut,
tåukume uvdlup unuavdlo ingerdlane-
rané Tunup avangnånik ardlaleriardlutik
Kulåussissarput atortoKardlurigdlo Kali-
påumik augpalugtumik issainarnik taku-
neKarsinaungitsumik malugsarsinaussu-
nik taimalo sikuiuitsume tåraluartitdlu-
gulumt påsfssutigssanik åssilissanigdlo
katerssismaussunik. silasiordlunilume på-
siniaissarnerne Kaumataussat atornerisi-
gut sujuariautit angnertoKaut, tam'atu-
munale ajornartorsiutit tamarmik ani-
gorneKangitdlat.
andrinik påsissutigssarpiait sule Kau-
mataussanit påsiniainernit pigssarsiari-
neK ajomaKaut, tåukulo påsissutigssissu-
tait tungavigalugit periausigssarsiorneK
sule nåmaginartumut ångusimanane.
nuissane atåinilo påsissutigssarsiorneK
sule ajornaKaoK, Kalipautdlo augpalug-
tOK issainarnik takuneKarsmåungitsoK
atordlugo unuåkut påsissutigssarsiorto-
KarsinaugaluartoK oKartariaKarpoK nuf-
ss|tt nunWdlo Kava åssigingajangmik
nigdlissuseKartitdlugit ersserKingnerussu-
mik påserusutaugaluit xalipaut augpa-
lugtoK issainarnik takuneKarsmåungitsoK
atordlugo åssilissane erssencardlugtaKi-
ssut. pingårtumik ukiume — aput, ser-
meK, imap sikua nuissatdlo åssiginga-
jangmik nigdlissuseKalerångata — Tunu-
me taimåitarpoK. taimåitumik sule oTLar-
taria'K.arpo-s. K.dumataussanit — pingårtu-
mik sikuiuitsune — påsissutigssarsiorneK
silasiordlune påsissutigssarsiornernut na-
linginaussunut taorshisinaungitsoK, pe-
riautsitdle tåuko mardluk ingmingnut ila-
pigtortutut oKautigissariaKarput.
Kulåne erxartorneKartut inernerånik
oKasagåine OKartariaKarpoK silasiorni-
kut misigssuinerit måssåkut Tunup
avangnåne ingerdlåneKartut sule ilisima-
tusarnikut avdlatigutdlo iluaKutigssati-
gut naleKartut sujunigssamilo sule ukiune
Kulikutårtorpålugssuarne taimåituarat-
dlåsassut. Kalåtdlit-nunånile silasiorne-
rup agdlilerneKarnigsså angnerpårdlumt
nautsorssutigigaluaråine nuna tamåki-
vingneKarsinåungilaK, tåimåitumigdlo
Kaumataussat åssilissåinik nunamut pio-
rartitsineK Kalåtdlit-nunåne nangminer-
me silasiornermut ilapigtutitut pingårtu-
tut issigissariaKasaoK, tåimåitumigdlo si-
lasiorfik KangerdlugssuarmitoK Kauma-
taussat åssilissåinik tigoraisinåungor-
dlugo atortulertariaKarpoK.
24[6]